Samverkan mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri är en viktig nyckel för utvecklingen mot en hållbar hälso- och sjukvård. Det var en av slutsatserna vid temadagen ”Smarta lösningar för en hållbar hälso- och sjukvård”, där East Sweden Medtech var en av arrangörerna.
Temadagen om en hållbar hälso- och sjukvård arrangerades tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och innehöll både goda exempel och intressanta diskussioner om vad en hållbar sjukvård är och hur vi når dit. På plats fanns ett 60-tal politiker, verksamhetsföreträdare, forskare och representanter för industrin.
– Det är spännande med det här nära samarbetet mellan olika parter. Det är då nya idéer och tankar bryts, sade Marie Morell, East Sweden Medtechs styrgruppsordförande och regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland när hon hälsade välkommen.
Temadagen handlade om hållbarhet ur ett brett perspektiv och förmiddagen bjöd på en rad goda exempel på forskning, utvecklingsarbete och innovation som har lett, eller kan leda, till en mer hållbar sjukvård. Bland annat beskrev Caroline Lilliecreutz, överläkare vid
Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, och Marie Löf, professor vid Linköpings universitet, ett arbete för ett mer individanpassat mödrahälsovårdsprogram i Östergötland.
– Vi frågade oss om det är kostnadseffektivt att titta på en frisk person lika många gånger som en gravid med riskfaktorer under en graviditet, beskrev Caroline Lilliecreutz. Vi kom fram till att vi kunde ta bort fyra besök för friska patienter utan riskfaktorer. Två av de besöken ersatte vi med videobesök.
Det nya basprogrammet följs noggrant ur flera olika aspekter, bland annat när det gäller medicinsk kvalitet och upplevelse både hos patienter och medarbetare. Hittills har 2 500 patienter gått det förkortade programmet och man har inte sett några stora avvikelser.
Andreas Nilsson, narkossjuksköterska vid Anopiva på Universitetssjukhuset i Linköping och och med. dr inom anestesi, berättade om sin forskning kring självsedering. Självsedering innebär att patienter som ska genomgå vissa undersökningar eller ingrepp själva styr hur mycket lugnande läkemedel de får.
– Det vi har kunnat se är att patienterna ger sig själva mindre läkemedel och slutar i tid. Det innebär att läkemedlet snabbare går ur kroppen och att de kan gå hem tidigare efter ingreppet.
Andra goda exempel som lyftes under dagen var Elin Nyman, docent vid Linköpings universitet, som berättade om hur datavetenskap, modellering och simulering kan användas för precisionsmedicin och läkemedelsutveckling. Louise Wandel, Region Halland, Angelo Modica, Pfizer, samt Linda Stalpe, Bristol Myers Squibb, berättade om sitt gemensamma projekt med precisionsbaserad prevention. Projektet går ut på att screena patienter för att hitta förmaksflimmer och minska antalet strokefall.
– Vi har använt maskininlärning för att hitta variabler som är riskfaktorer för förmaksflimmer. Vi kommer att genomföra en informationsdriven klinisk prövning där olika grupper, med och utan vår prediktionsmodell, får testa ett EKG-plåster för att se om vi hittar fler förmaksflimmer, berättade Angelo Modica.
Från neurologiska kliniken vid Universitets-sjukhuset i Linköping kom överläkare Nil Dizdar Segrell, och parkinsonsjuksköterska Carina Hellqvist för att beskriva sitt utvecklingsarbete för klinikens Parkinson-patienter. Där är det senaste projektet en integrerad plattform för individuell uppföljning i stället för de rutinmässiga återbesöken.
– Vi behöver titta på hur vi kan ge vård när patienterna behöver, berättade Carina Hellqvist.
Vi behöver bli effektivare, hitta varje individs behandlingsfönster och arbeta mer personcentrerat.
– Därför har vi utvecklat en modell där en sjuksköterska med hjälp av en algoritm gör en individuell vårdplan och behovsprioritering, berättade Nil Dizdar Segrell. Algoritmen räknar ut när nästa uppföljning ska bli och vilket behov patienten har, men bedömningen görs alltid av en sjuksköterska.
Under eftermiddagen samlades deltagarna i grupper för att diskutera olika aspekter av en hållbar hälso- och sjukvård. Många lyfte fram prevention som en avgörande faktor för en hållbar sjukvård över tid, och samarbetet mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri var också en viktig fråga många pekade på. Flera menade att beröringsskräcken med industrin behöver minska och att alla parter kan verka inom ramen för det etiska regelverk som finns med patienten som gemensam nämnare.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med Marie Morell, regionstyrelsens ordförande, Region Östergötland, Kaisa Karro, 2:e vice ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland, Karl Landergren, medicinsk direktör, Region Östergötland, Frida Lundmark, sakkunnig, Läkemedelsindustriföreningen, Lif och Anna Fahlgren, verksamhetsledare, East Sweden Medtech. De var rörande överens om att det hade varit en spännande dag med många goda exempel på vad hållbarhet i hälso- och sjukvården kan vara.
– Det har en bra dag med en röd tråd och väldigt fina exempel, tyckte Karl Landergren. När det gäller hållbarhetsperspektivet kan det ibland vara bra att ställa sig tvärtom-frågan – är det vi gör i dag verkligen hållbart? Det vi har sett i dag är att en del av det vi gör är ohållbart. Det kommer en innovationskraft i det och den drivkraften är viktig.
Även deltagarna uppskattade dagen. Linda Myllymäki vid klinisk farmakologi i Region Östergötland tyckte att det var en intressant dag.
– Jätteintressant, säger hon. En fantastisk möjlighet att ta del av goda exempel och ett bra sätt att samverka med East Sweden Medtech och läkemedelsindustrin, och även få höra åsikter från andra regioner.
– För mig var det väldigt bra. Hållbarhet för mig har främst handlat om miljöfrågor och här lyftes ju ett mycket vidare perspektiv, säger Mattias Bark från läkemedelsbolaget Boehringer-Ingelheim. Det var en riktig ögonöppnare och blandningen av regionanställda, politiker, läkemedelsindustri och verksamhetsföreträdare gjorde att det blev väldigt bra gruppdiskussioner. Ett av de bättre mötena på länge.