Så kan vi dra nytta av hälsodata
Det är helt nödvändigt att få till kopplingen mellan ingenjörerna och hälso- och sjukvården om vi ska kunna dra nytta av all hälsodata som finns.
Det menar Bertil Guve, civilingenjör vid KTH och projektledare för fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg, som East Sweden Medtech är en av aktörerna bakom.
Fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg handlar om att öka kunskapen kring sekundäranvändning av befintlig hälsodata. Projektet, som finansieras av Medtech4health, samlar en rad framstående initiativ från olika delar av landet – allt för att skapa mer nytta för patienterna.
– Det pågick olika initiativ på olika håll där det fanns gemensamma kontaktytor, berättar Bertil Guve. I dag har vi 30–40 extremt kvalificerade personer över landet som arbetar i projektet. En del finns i Linköping, med East Sweden Medtech, Sectra, Linköpings universitet och PredictMe.
– Och så har vi vår del i Stockholm där vi på KTH, tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, har tagit ut den största mängden sjukvårdsdata hittills som vi nu går vidare och gör olika analyser på. Ytterligare en part är Barncancerfonden, som vill skapa en global databas med all relevant data inom barncancerområdet.
Syftet med fokusområdesprojektet är att hitta konkreta vägar framåt för kunna lagra hälsodata, och möjliggöra delning av data, för att i nästa steg utveckla exempelvis medicintekniska innovationer, digitala informationssystem och beslutsstöd.
– Det här är ett område som är under snabb utveckling, säger Bertil Guve, och det finns enorma förväntningar på den här datan. Den har ett högt ekonomiskt värde och en hög klinisk effekt.
– Men rent konkret behöver vi fundera på hur vi bygger de här databaserna för datadelning, så att vi tar hänsyn till både historiska och framtida data. Diagnoser kommer att ändras framöver och databaserna måste kunna hantera det.
Med data fattar vi kloka beslut
Fokusområdesprojektet drivs från KTH, som dessutom driver ett delprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det är en fortsättning på ett stort arbete där man har gjort ett datauttag på alla händelser på akutmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset de senaste åtta åren. Där ska man nu gå vidare och göra analyser på den datan.
– Ett exempel är uppföljning vi gör av en diagnos inom infektionsområdet. Där finns det en misstanke om att patienterna skickas på röntgen för tidigt, i ett skede där man inte får de svar man behöver. Vi vill se om det är relaterat till en organisationsförändring där det inte längre finns infektionsläkare på akuten, som vet att man behöver vänta.
– Det finns många olika analyser vi kan göra och den här datan kan hjälpa sjukvården att fatta kloka beslut. Vi har gjort datan möjlig att bearbeta, så att specialisterna i hälso- och sjukvården kan få de svar de behöver.
Bertil Guve är i grunden civilingenjör i industriell ekonomi och har skrivit en avhandling om investeringar i högteknologiska högriskprojekt. När hans son föddes med ett ovanligt syndrom kom han i kontakt med medicintekniken på nära håll och fördjupade sig inom det området.
– Det är helt nödvändigt att få till kopplingen mellan teknik, ingenjörer och hälso- och sjukvård för att kunna dra nytta av hälsodata och se till att medicinteknik verkligen når de som behöver den, säger han.
– Det handlar om att företagen ska kunna kommersialisera den här kunskapen. Och det betyder inte att alla inte kan förenas i att man vill patientens bästa. Det går inte att vara framgångsrik inom medicinteknik om man inte gör nytta.