Hälsodata nyckeln till framtidens vård
Att dra nytta av hälsodata är avgörande för att kunna erbjuda patienter och invånare den bästa vården. Det var den samlade bilden från både föredragshållare och deltagare när East Sweden Medtech och De forskande läkemedelsföretagen, Lif, arrangerade en temadag om datadriven, hållbar hälso- och sjukvård.
Över 80 deltagare deltog på temadagen, och bland dem fanns både politiker, patienter, forskare, tjänstepersoner och andra representanter från regioner, näringsliv och akademi.
– Vi har unika förutsättningar här i Östergötland och den känslan har blivit ännu starkare efter den här dagen. Vi har en guldgruva i Sverige när det gäller hälsodata, men vi har en oslipad diamant i Östergötland som vi behöver vårda och sprida lite bättre, konstaterade Marie Morell, regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland, i den avslutande paneldiskussionen.
Marie Morell och Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif, som båda sitter i East Sweden Medtechs styrgrupp, hälsade välkomna till dagen innan Felicia Gabrielsson Järhult från Jönköping University gav en introduktion till nyttan med hälsodata. Det blev inledningen på en spännande dag, som gav åhörarna en både bred och djup bild av var vi står inom området hälsodata i dag.
Reidar Källström är verksamhetschef för informationsdriven utveckling i Region Östergötland, och han beskrev hur Region Östergötlands arbetar med datastyrning och datahantering för att kunna arbeta mer effektivt med informationsdriven vård.
– Vi behöver röra oss från ett applikationscentrerat paradigm till ett informationscentrerat, säger han, där vi utgår från informationen och inte har den inlåst i olika system.
Robert Ring, utvecklingsdirektör i Region Östergötland, och Matts Karlsson, vicerektor forskning vid Linköpings universitet, berättade gemensamt om var Östergötland står när det gäller AI, superdatorer och inte minst den senaste satsningen på Centrum för informationsdriven precisionshälsa.
– Linköpings universitet har ett nationellt uppdrag att skapa en av sju AI-fabriker i Europa, Mimer, och den ska ha särskilt fokus på området life science, berättade Matts Karlsson. Det här handlar om att tillgängliggöra väl strukturerad hälsodata och beräkningskraft.
– Vi behöver ta vara på den guldgruva vi har i form av hälsodata i dag, menade Robert Ring. Massor av goda idéer fastnar för att man inte vet hur man ska ta sig förbi hindren. Lösningen är ett stöd för att testa, införa och implementera AI och precisionsmedicin, och det är Centrum för informationsdriven precisionshälsa.
Claes Lundström, professor vid CMIV och forskningschef vid Sectra, gav en bild av hur storskaligt återbruk av regionala hälsodata kan leda till nytta. Ett av medskicken från honom var att återbruk av hälsodata är rätt sak att göra; det är etiskt motiverat, resursmässigt motiverat och det är efterfrågat av patienterna.
– Återbruk av hälsodata handlar om väldigt grundläggande saker vi vill ha i vår sjukvård. Vi vill optimera högvärdesvården, men lika viktigt är att minimera lågvärdesvården – alltså rensa ut det som inte hjälper våra patienter. För mig är det så uppenbart att vi behöver dra nytta av våra hälsodata för att göra det.
Ett konkret exempel på hur man kan samla och använda data är verktyget Vizcan som Nils Wiking, Karolinska institutet, Elin Fernholm, AstraZeneca, och Margareta Haag, Nätverket mot cancer berättade mer om. Verktyget samlar data från kvalitetsregister inom cancerområdet och skapar en visualiserad, deskriptiv databas över incidens och utfall vid olika cancerbehandlingar.
– Det som är slående när det gäller cancer är att vi har en fundamental brist när det gäller behandlingsdata, säger Nils Wilking, docent vid Karolinska institutet. Svensk cancervård är rik på data, men fattig på användbar information om hur vi ska lägga behandling och få en jämlik sjukvård. Vizcan ska vara både en informationsplattform och ge uppslag till vad vi kan behöver beforska mer.
En överflygning av hälsodataområdet på nationell nivå gav Peter Alvinsson från E-hälsomyndigheten, som berättade mer om arbetet med en nationell digital infrastruktur och EHDS-förordningen.
– En nationell digital infrastruktur ska användas i hela sektorn, oavsett om det är i offentlig vård, hos privata vårdgivare eller i andra myndigheter. Allt handlar om att datadelningen ska underlättas så att den skapar mervärde på ett effektivt och säkert sätt.
– Om vi kan skapa förutsättningar för utbyte av hälsodata vid vårdtillfället, har vi också förutsättningar att kunna jobba med den infrastrukturen vid sekundäranvändning för forskning och innovationer. Det är otroligt viktigt att vi får en enhetlig standard i landet och vi måste lyfta det till en nationell nivå.
Deltagarna fick också själva diskutera olika aspekter av datadriven vård, innan det var dags för paneldiskussion. Ett genomgående tema i både föredrag, gruppdiskussioner och paneldiskussionen var att våga testa och våga utmana, inte minst gäller det lagstiftningen som många lyfter som ett hinder. Många lyfte också värdet av att träffas och diskutera över gränserna på det sätt som temadagen innebar.
– Vi kommer från olika ställen men har en väldigt liknande bild av vad vi kan göra. Och det stärker oss i vårt arbete framåt, konstaterade Reidar Källström.
Från East Sweden Medtech har Anders Brodin och Annika Bergström ansvarat för programmet, och de var mycket nöjda med dagen.
– Vi har fått mycket positiv återkoppling från deltagare och föredragshållare, säger Annika Bergström. Det här är ett ämne som engagerar och många tyckte att det var väldigt bra dragningar och intressanta diskussioner mellan deltagarna. Det ger oerhört mycket när vi kan koppla ihop akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård kring en viktig framtidsfråga på det här sättet.
Ny temadag om hållbar hälso- och sjukvård
Nu följer East Sweden Medtech upp den lyckade temadagen om hållbar hälso- och sjukvård. Den 25 april arrangeras en heldag om datadriven hållbar hälso- och sjukvård i samverkan med Lif – de forskande läkemedelsföretagen.
I dag genereras en stor mängd hälsodata, som kan spela en avgörande roll för en hållbar hälso- och sjukvård. En effektiv användning av hälsodata, både primäranvändning och sekundäranvändning, bidrar till bättre beslut, effektivare resursanvändning och bättre patientresultat.
– Frågan är hur kan vi öka användningen av hälsodata för att utveckla en hållbar hälso- och sjukvård och möta framtidens utmaningar, säger Anna Fahlgren, verksamhetsledare för East Sweden Medtech.
– Vi vill skapa en gemensam förståelse för behovet av samverkan för att vi ska kunna dra nytta av all hälsodata. Där behöver hälso- och sjukvården, akademin och industrin agera tillsammans.
Därför arrangerar nu East Sweden Medtech och Lif – de forskande läkemedelsföretagen, en temadag om hur samverkan kring hälsodata kan leda till en hållbar hälso- och sjukvård. Under dagen presenteras en rad konkreta exempel på samverkan kring hälsodata. Bland annat kommer Nasim Bergman Farrokhnia, Industry Director Healthcare and Life Sciences på Microsoft, att ge sin bild av nyttan med hälsodata. Deltagarna får också veta mer om arbetet med hälsodata i Region Östergötland och om ett webbaserat verktyg för jämlik cancervård som testas vid Karolinska Institutet. Från CMIV och Sectra kommer Claes Lundström, professor och forskningschef, för att berätta om storskalig återanvändning av hälsodata.
– Det blir också gruppdiskussioner och en avslutande paneldiskussion med politiker, tjänstepersoner, verksamhetsföreträdare, patientföreträdare och företag, säger Anna Fahlgren.
”Datadriven hållbar hälso- och sjukvård” är den andra temadagen med fokus på hållbar hälso- och sjukvård som East Sweden Medtech arrangerar. Den förra, ”Smarta lösningar för en hållbar hälso- och sjukvård”, arrangerades också tillsammans med Lif – de forskande läkemedelsföretagen, och innehöll både goda exempel och intressanta diskussioner om vad en hållbar sjukvård är och hur vi når dit. På plats den gången fanns ett 60-tal politiker, verksamhetsföreträdare, forskare och representanter för industrin.
– Vi ser fram emot en minst lika intressant och spännande dag den här gången, säger Anna Fahlgren. Vi har gått ut med riktade inbjudningar för att få en bra en balans mellan olika sektorer och intresset har varit mycket stort.
Så kan vi dra nytta av hälsodata
Det är helt nödvändigt att få till kopplingen mellan ingenjörerna och hälso- och sjukvården om vi ska kunna dra nytta av all hälsodata som finns.
Det menar Bertil Guve, civilingenjör vid KTH och projektledare för fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg, som East Sweden Medtech är en av aktörerna bakom.
Fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg handlar om att öka kunskapen kring sekundäranvändning av befintlig hälsodata. Projektet, som finansieras av Medtech4health, samlar en rad framstående initiativ från olika delar av landet – allt för att skapa mer nytta för patienterna.
– Det pågick olika initiativ på olika håll där det fanns gemensamma kontaktytor, berättar Bertil Guve. I dag har vi 30–40 extremt kvalificerade personer över landet som arbetar i projektet. En del finns i Linköping, med East Sweden Medtech, Sectra, Linköpings universitet och PredictMe.
– Och så har vi vår del i Stockholm där vi på KTH, tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, har tagit ut den största mängden sjukvårdsdata hittills som vi nu går vidare och gör olika analyser på. Ytterligare en part är Barncancerfonden, som vill skapa en global databas med all relevant data inom barncancerområdet.
Syftet med fokusområdesprojektet är att hitta konkreta vägar framåt för kunna lagra hälsodata, och möjliggöra delning av data, för att i nästa steg utveckla exempelvis medicintekniska innovationer, digitala informationssystem och beslutsstöd.
– Det här är ett område som är under snabb utveckling, säger Bertil Guve, och det finns enorma förväntningar på den här datan. Den har ett högt ekonomiskt värde och en hög klinisk effekt.
– Men rent konkret behöver vi fundera på hur vi bygger de här databaserna för datadelning, så att vi tar hänsyn till både historiska och framtida data. Diagnoser kommer att ändras framöver och databaserna måste kunna hantera det.
Med data fattar vi kloka beslut
Fokusområdesprojektet drivs från KTH, som dessutom driver ett delprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det är en fortsättning på ett stort arbete där man har gjort ett datauttag på alla händelser på akutmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset de senaste åtta åren. Där ska man nu gå vidare och göra analyser på den datan.
– Ett exempel är uppföljning vi gör av en diagnos inom infektionsområdet. Där finns det en misstanke om att patienterna skickas på röntgen för tidigt, i ett skede där man inte får de svar man behöver. Vi vill se om det är relaterat till en organisationsförändring där det inte längre finns infektionsläkare på akuten, som vet att man behöver vänta.
– Det finns många olika analyser vi kan göra och den här datan kan hjälpa sjukvården att fatta kloka beslut. Vi har gjort datan möjlig att bearbeta, så att specialisterna i hälso- och sjukvården kan få de svar de behöver.
Bertil Guve är i grunden civilingenjör i industriell ekonomi och har skrivit en avhandling om investeringar i högteknologiska högriskprojekt. När hans son föddes med ett ovanligt syndrom kom han i kontakt med medicintekniken på nära håll och fördjupade sig inom det området.
– Det är helt nödvändigt att få till kopplingen mellan teknik, ingenjörer och hälso- och sjukvård för att kunna dra nytta av hälsodata och se till att medicinteknik verkligen når de som behöver den, säger han.
– Det handlar om att företagen ska kunna kommersialisera den här kunskapen. Och det betyder inte att alla inte kan förenas i att man vill patientens bästa. Det går inte att vara framgångsrik inom medicinteknik om man inte gör nytta.
Workshop avslutade trippelhelixprojekt
East Sweden Medtech har länge fokuserat på 3D och additiv tillverkning. I arbetet med att koppla samman forskning och innovation deltog East Sweden Medtech i en workshop med nya lösningar inom ortopedisk kirurgi.
Workshopen på US i Linköping var en del av ett projekt för studenter från Linköpings universitets maskinteknik samt design och produktutveckling. Syftet med projektet är att undersöka hur väl ortopeder kan använda Sectras 3D-planeringsverktyg för att planera sina operationer.
En av studenternas handledare ortopeden och professorn Jörg Schilcher hoppas att workshopen är början på något större inom Region Östergötland.
– Ny teknik för med sig förändringar och betydande förbättringar inom vården. Ett exempel på detta är digital 3D-visualisering. Dessutom har 3D-utskrifter i plast och metall en viktig roll, särskilt inom precisionsmedicin. Tekniker som kan användas för att förbättra vården av exempelvis den ständigt växande gruppen patienter med problem i muskel- och skelettsystemet, säger Jörg Schlicher, ortoped vid Universitetssjukhuset i Linköping och professor vid Linköpings universitet.
”Viktigt samla kompetensen”
East Sweden Medtech har länge engagerat sig i frågan om 3D och additiv tillverkning och ser ett stort behov av att sammanföra kompetens från hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv. Terese Källberg, verksamhetsledare på East Sweden Medtech var en av deltagarna på den workshop som nyligen arrangerades.
– Det är viktigt att samla all den kompetens som finns för att den nya tekniken ska komma till nytta i vardagen, säger Terese Källberg. Flera av de kliniker vi har haft kontakt med har ett behov, så vi arbetar för att stötta dem i den strävan och försöka utforska former för hur det skulle kunna göras.
Workshopen var den andra av två där Jörg Schilcher och Anton Wiberg, postdoktor och projektledare för additiv tillverkning vid Linköpings universitet, agerade handledare för studentprojekten. Förra året utvecklade studenterna ett bäcken i plast, medan årets projekt resulterade i en höftledsskål.
Våren 2023 tog universitetet en 3D-skrivare för metall i drift. En skrivare som öppnade upp för forskning om tillverkningsprocessen och produktionsflödet, men också om vilka värden som kan uppnås. När maskinen invigdes sade dekanen Johan Ölvander vid Tekniska fakulteten:
– Det här är ett bra exempel på hur vi kan gå samman – universitet, samhälle, näringsliv och organisationer – för att hjälpas åt och tillsammans skapa förändring.
– Det här projektet är ett lysande exempel på ett tvärvetenskapligt trippelhelixprojekt, där medicin och teknik, regionen, universitetet och näringslivet i Östergötland samarbetar kring banbrytande teknik, menar Terese Källberg.
Och Jimmy Jonasson, produktansvarig för Ortopedi och MSK Radiologi på Sectra, håller med:
– Det har varit otroligt roligt och intressant att få vara en del av detta från Sectras sida! Jag är övertygad om att det är genom samarbete över gränserna och att lära av varandra som vi tillsammans kan skapa något riktigt bra – något som bidrar till en mer effektiv sjukvård och i slutändan gör skillnad för patienterna.
Men ännu återstår många steg innan Universitetssjukhuset i Linköping kan börja tillverka exempelvis egna höftledsskålar. En sådan tillverkning måste bland annat kvalificeras, kunna repeteras, hållfastheten i materialen måste säkras för att leva upp till förordning om medicintekniska produkter (MDR) och CE-märkning.
– Med en egen 3D-printningsverksamhet på sjukhuset kunde vi tillverka plastbäcken för övning, borra och sätta implantat före operation. Vi kunde också testa nya metoder och avancerade ingrepp, vilket skulle förbättra resultaten och minska operationstiderna, säger Jörg Schilcher.
”Innovator’s lunch” – 27 maj
Välkommen på ”Innovator´s lunch” – ett kreativt lunchmöte där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.
Vårens första ”Innovator´s lunch” har temat ”Multimodal monitorering inom neurokirurgi”.
Under lunchen presenterar Jan Hillman, överläkare vid Neurokirurgiska kliniken i Region Östergötland, om tekniker och metoder för att övervaka hjärnans funktion och tillstånd under och efter kirurgiska ingrepp.
Vi bjuder på en enklare lunch – först till kvarn.
Tid: 12.15–13.15
Plats: Lokal Antracit, Norra entrén, US Linköping
Dags för ”Innovator’s lunch”
East Sweden Medtechs populära lunchmöten ”Innovator’s lunch” fortsätter under 2025. Under våren arrangeras flera kreativa luncher där forskare och kliniker samlas för att diskutera aktuella utmaningar och lösningar inom vården.
– Syftet med våra innovatörsluncher är att skapa en mötesplats där kliniker kan dela sina nuvarande och framtida behov med forskare, för att tillsammans hitta lösningar på de utmaningar som vården står inför, säger Annika Bergström, projektledare på East Sweden Medtech.
Första mötet äger rum den 28 januari i lokal Dolomiterna på US i Linköping och fokuserar på ”3P patientstödsprogram – en ny modell för uppföljning av patienter med långvariga sjukdomstillstånd”. Modellen presenteras av Nil Dizdar Segrell, adjungerad biträdande professor/överläkare, och Carina Hellqvist, adjungerad universitetslektor/sjuksköterska, Neurologiska kliniken US, som också kommer att diskutera dess potential inom hälso- och sjukvården.
Lunchen den 25 februari är vi tillbaka i lokal Antracit på US i Linköping och rubriken för lunchen är ”Hur kan drönare vara användbara inom hälso- och sjukvården – möjligheter och utmaningar för att möta framtidens behov.” Presentatörer är Aero EDIH och Joakim Lundin, hälso- och sjukvårdsstrateg, KMC Region Östergötland.
Den 8 april arrangeras en lunch med temat ”Implementering av AI-stödd kotfraktursdetektion i en komplex vårdkedja”, där Anna Spångeus, biträdande professor och överläkare inom internmedicin/endokrinologi, berättar mer om de senaste framstegen inom teknologier för att analysera och förbättra röntgenbilder i kliniska sammanhang.
Vårens avslutande lunch anordnas den 27 maj med temat ”Multimodal monitorering inom neurokirurgi.” Under lunchen berättar Jan Hillman, överläkare vid Neurokirurgiska kliniken Region Östergötland, om tekniker och metoder för att övervaka hjärnans funktion och tillstånd under och efter kirurgiska ingrepp.
”Innovator’s lunch” arrangeras mellan 12.15 och 13.15 och sker i samarbete med Region Östergötlands enhet Förbättring och Innovation samt LiU Innovation. Luncherna äger rum på Universitetssjukhuset i Linköping, i lokalen Antracit vid Norra entrén för att skapa en inspirerande och kreativ miljö för samtal och innovation. Den 28 januari hålls ”Innovator’s lunch” i lokalen Dolomiterna på på Universitetssjukhuset i Linköping vid norra entrén.
Så kan hälsodata skapa nytta
Hur kan hälsodata delas och användas för att skapa största möjliga nytta för patienterna? Det är grundfrågan i det Vinnova-finansierade projektet ValCuria som East Sweden Medtech är en av parterna bakom.
– Det finns så otroligt mycket potential i den data som finns lagrad, säger Karin Stacke på Sectra, som samordnar projektet.
Hälsodata är hårdvaluta i dag, men det finns många hinder på vägen innan hälsodata kan bli till innovationer som skapar nytta för vården. Syftet med ValCuria är att förbättra datadriven hälso- och sjukvård och få till en effektiv vidareanvändning av vårddata, något som kan skapa nya affärsmöjligheter och framför allt en ökad patientnytta.
ValCuria är ett samarbetsprojekt mellan Sectra, Region Östergötland, Linköpings universitet och East Sweden Medtech, där Sectra är ledande projektpart. Projektet innehåller flera delar, som policyutveckling, affärsutveckling och metodutveckling.
– Policydelarna handlar om hur vi kan hjälpa medarbetarna att göra rätt, säger Karin Stacke. En del är vilka förutsättningar det finns legalt att hantera data. Men bara för att man får dela är det inte säkert att man ska dela, och där har Region Östergötland behov av att slå fast när man delar data och med vem.
– Målet med policydelen är att skapa en färdig mall med ett bra case och utgå från det. Vi vill att det ska bli så konkret dom möjligt. Så vi hoppas att vi ska få ut konkreta och användbara policyer.
En annan viktig del i projektet handlar om affärsutveckling, hur man kan bygga innovativa tjänster och förädla den hälsodata som finns.
– Det finns så mycket värdeskapande applikationer, produkter och tjänster som skulle kunna utvecklas för patienter och vårdgivare, så mycket potential i all data som lagras och som inte kommer till användning, säger Karin Stacke.
– Samtidigt är det givetvis oerhört viktigt att hantera data på ett ansvarsfullt sätt med patientintegriteten i åtanke.
Den tredje delen i projektet handlar om metodutveckling, Mycket av dagens hälsodata är inte gjord för att analyseras, exempelvis eftersom information står i fritext.
– Vi har ett delprojekt där vi ser om det går att automatisera klassificeringen av remisser och svar från radiologer med AI och textanalys, berättar Karin Stacke.
ValCuria är ett samarbetsprojekt mellan industrin, akademin och hälso- och sjukvården och just det ser Karin Stacke som avgörande för att projektet ska lyckas.
– Östergötland är en föregångare när det gäller att hitta bra initiativ och mötesplatser. East Sweden Medtech är en sådan plats. Om vi kan få till gemensamma ytor där vi träffas, diskuterar och förstår varandras behov så kan vi bygga bättre verktyg och stärka vården.
– Från industrin vill vi bygga bra verktyg och ge bättre vård. Därför är samverkan väldigt värdefull. Det här är inget som någon part kan göra på egen hand, vi behöver varandra.
AI-modell förutspår biologisk ålder
Forskarna Mika Gustafsson och Maria Lerm har skapat en AI-modell som gör det möjligt att förutspå den biologiska åldern hos en person. Deras bolag PredictMe är en av parterna i det fokusområdesprojekt för datadriven hälsa, vård och omsorg som East Sweden Medtech är med och driver.
Fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg handlar om att öka kunskapen kring sekundäranvändning och evidensgenerering baserat på befintliga hälsodata. Syftet med projektet är att hitta konkreta vägar framåt när det gäller legala, regulatoriska och organisatoriska frågor kring sekundäranvändning av hälsodata för att utveckla exempelvis digitala informationssystem och beslutsstöd.
PredictMe är ett bolag som verkar inom det området. Enkelt förklarat är idén bakom PredictMe att träna algoritmer på biologiska data som redan finns i publika databaser eller som skapas i forskningsprojekt där data genereras både i vården och i parallella forskningsanalyser. Systemet använder maskininlärning för att identifiera markörer som reglerar gener och som förändras vid olika sjukdomstillstånd eller åldrande. Modellen kan sedan användas för att förutsäga allt från biologisk ålder till olika diagnoser och sjukdomstillstånd.
– Vi börjar med nästan en miljon data som vi beskriver med 128 variabler, och de tillsammans förklarar det mesta man kan förklara med den här typen av data, förklarar Mika Gustafsson. Med dem kan vi sedan förutspå en massa saker, exempelvis en persons biologiska ålder.
– Det finns redan i dag ganska tydliga användningsområden för biologisk ålder, säger Maria Lerm. Ett exempel är när man gör extremt dyra och komplicerade behandlingar. Då kan det vara så att komplikationerna blir för svåra om patienten har en hög biologisk ålder. En annan insikt som har kommit alltmer på senare tid, är att accelererad biologisk ålder kan vara ett tecken på att en patient har fel läkemedel eller en allvarlig oupptäckt sjukdom.
Mika Gustafsson är fysiker i grunden och professor i translationell bioinformatik. Maria Lerm är biolog och professor i medicinsk mikrobiologi. Båda har genom åren inriktat sig på epigenetik i sin forskning och när deras vägar korsades blev det starten för PredictMe.
– Jag och min forskargrupp studerade hur vi kunde hitta bättre metoder för att mäta biologiska data, säger Mika Gustafsson. Vi jobbade bland annat med epigenetik och DNA-metylering, men jag kände att jag som fysiker inte kom hela vägen för att hitta biomarkörer som faktiskt kunde användas i sjukvården.
– För att göra det insåg jag att jag behövde ett företag. Det var bara så vi kunde komma vidare från publikation till kommersialisering och våra kunskaper kunde komma till nytta.
Maria Lerm har sin bakgrund inom biomedicin, och har disputerat inom infektionsmedicin. När hon hittade indikationer på att cellerna och immunförsvaret har ett minne, till skillnad från vad som tidigare var trott, blev hon intresserad av epigenetik inom infektionsområdet.
– Jag och Mika skrev en gemensam publikation där vi kunde förutspå responsen på ett vaccin bara genom att studera en persons DNA, berättar Maria. När pandemin kom, började vi forska på epigenetik kopplat till covid. Vi var ganska unika i det, och fick ett stort forskningsanslag från Hjärt-Lung-fonden som har lett till att vi har börjat jobba ännu närmre.
– Vid sidan om min forskning hade jag insett samma sak som Mika. För att ta forskningen från labbet till praktisk användning behövde jag starta ett företag. Så jag hade egentligen ett företag när Mikas team kom in och vi skapade PredictMe tillsammans.
I dag testas och används PredictMe:s modell i flera olika forskningsstudier och projekt, bland annat Maria Lerms studie PULMO, som undersöker epigenetiska markörer i DNA hos personer med lungsjukdomar och post-covid. De som ingår i studien får lämna tre extra prover förutom de prover som tas inom vården. Analysdata från dessa prover används för att träna algoritmen så den kan förutse vilken lungsjukdom en person har bara genom ett enkelt DNA-prov.
– Det handlar mycket om att vi ska dela med oss av våra erfarenheter som företag och vad det betyder för framtiden om vi kan ta del av patientdata för att utveckla lösningar som kommer patienterna till del, säger Maria Lerm.
Theresias innovation ett steg närmare verklighet
Med hjälp av East Sweden Medtech har forskaren Theresia Arbring Sjöström vid Linköpings universitet tagit ytterligare steg för att hennes bioelektroniska läkemedelspump ska kunna börja användas inom sjukvården.
Theresia Arbring Sjöström är postdoktor i gruppen organisk bioelektronik vid Linköpings universitet, där hon forskar på material som är bra på att transportera läkemedel och material som kan utvecklas mot implanterbara läkemedelspumpar, där elektriska fält används för att slå av och på läkemedelsleveransen efter behov. Något som gör det möjligt att styra läkemedlet till exakt rätt ställe i kroppen med rätt timing. På så sätt kan mycket potenta läkemedel användas utan att riskera att de sprids i hela kroppen och ger svåra biverkningar.
– Vi har testat tekniken, som vi kallar för Iontronics, på tumörmodeller och vi ser en väldigt god effekt när vi har en kontinuerlig leverans under flera dagar. Eftersom dosen som levereras med Iontronics är väldigt lokalt applicerad, blir den totala dosen fortfarande väldigt låg. Detta test jämför vi också med mindre lyckade experiment där en matchande eller högre dos ges en gång om dagen.
– Men vi behövde också få en djupare förståelse av nyttan med tekniken. Därför behövde vi skapa oss en bild av möjligheterna och svårigheterna med lokal läkemedelsbehandling vid behandling av solida tumörer.
För att få en djupare insikt i den faktiska nyttan och de kliniska behoven vände sig Theresia Arbring Sjöström till East Sweden Medtech, som kunde koppla ihop forskningsprojektet med rätt personer i vården. Det resulterade i ett antal möten med personer i klinisk verksamhet, som hade djup kunskap inom de områden som har betydelse för Iontronics materialforskning.
– Samarbetet mellan mig som forskare och East Sweden Medtech har varit mycket värdefullt, säger Theresia. Jag har fått hjälp med att bolla idéer kring kommersialisering, och designa en förstudie för att testa idéerna. Mötena som East Sweden Medtech har möjliggjort, har gett mig ovärderlig input, både för min forskning och för att utveckla nyttiggörandet av forskningen.
– Jag vill rikta ett stort tack till de som ställde upp – Anders Vikström, överläkare vid Lungmedicinska kliniken, Per Sandström och Oliver Gimm, båda överläkare vid Kirurgiska kliniken, Jan Hillman, överläkare vid Neurokirurgiska kliniken samt Petr Vorel och Aysun Erbahceci Salik, specialistläkare respektive ST-läkare vid Röntgenkliniken.
Per opererar med robotens armar
East Sweden Medtechs studiebesök på Linköpings universitetssjukhus gav en nära bild av hur robotkirurgin fungerar på anopiva.
– För att vara den tydliga länken mellan vården, forskningen och innovatörerna behöver vi ha insikt i vårdens behov och det här var en mycket givande dag, säger Terese Källberg, ESMT:s verksamhetsledare.
Det pågår ett koncentrerat arbete kring patienten som ligger nedsövd på bordet i operationssalen. Kvinnan, som är i 60-årsåldern, ska få en tumör bortplockad av roboten Da Vincis armar. Tumören sitter på ena njuren och med hjälp av tekniken kan överläkare Per Skoglund vända och vrida på njuren och därmed komma åt tumören på ett mycket enklare och samtidigt mycket mer avancerat sätt än vid öppen kirurgi.
– Bortsett från kostnaderna så finns det egentligen bara fördelar med robotkirurgi, säger Per. Inte minst för patienten som upplever ett betydligt mindre ingrepp och därmed återhämtar sig snabbare och kan lämna sjukhuset efter bara något dygn. Ofta med endast panodil som smärtlindring, istället för starkare preparat.
Vårdtiden efter njurkirurgi har halverats tack vare tekniken, och den snabbare återhämtningen medför kortare sjukskrivning för patienten. Ytterligare en fördel är att det är möjligt att göra kirurgiska ingrepp längre upp i åldrarna.
– Det minskade operationstraumat innebär att vi nu även kan operera patienter som har mindre resurser att klara stora operationer, säger Per.
Till anopiva (anestesi-operation-intensivvård) kom den första roboten 2007 och US i Linköping var då fjärde sjukhus i Sverige att få tillgång till tekniken. Idag görs närmare 95 procent av den urologiska kirurgin med hjälp av robotarna.
Opererar via 3D-bild
Per tar av sig träskorna och sätter sig i själva styrhytten. Han lutar sig över en liten skärm där han i en tydlig 3D-bild ser den del av magen som han ska operera. Med händer och fötter styr han roboten och pratar samtidigt i mikrofon med teamet som arbetar kring patienten.
På tv-skärmar i operationssalen kan personalen följa allt som sker.
Ingreppet går på det antalet minuter som Per planerat. Fort och effektivt. Möjligheterna med tekniken är nära nog oändliga, ändå står salen intill tom, med en sysslolös robot.
Klinikens behov handlar om personalresurser.
– Det är dels en personalfråga, dels en planeringsfråga, menar Per Skoglund. Just nu används inte utrustningen fullt ut. I de bästa av världar skulle vi ha mer ”flygplanstänk” vilket innebär att roboten står stilla så lite som möjligt, men det fungerar inte med personalsituationen som råder.
Till detta ska också vägas att fler kliniker vill ha mer tid för robotkirurgi. Kirurgiska kliniken och gynekologiska kliniken är två exempel.
Smidigare i varje steg
För att hitta en lösning på sjuksköterskebristen startade anestesimottagningen på anopiva ett projekt efter nyår som innebär att rutinerna vid operationer av prostatacancer, radikal prostatektomi, har slimmats.
– Arbetet går smidigare i varje steg, berättar Sara Loumala, anestesisjuksköterska. Alla vet exakt vad de ska göra och var i rummet de ska stå under en operation. Vi har därmed förkortad tiden från det vi kallar kniv i, till kniv ur. Dessutom går förberedelserna inför en operation fortare. Det här har fört med sig att vi kan operera tre patienter om dagen, istället för två, och att vårdköerna har minskat rejält.
Ett tydligt exempel på när behov föder lösningar.
– Det är väldigt nyttigt för oss att komma ut och se hur de anställdas vardag ser ut, säger Anders Brodin, East Sweden Medtechs projektledare. Ju mer vi lär oss desto lättare blir det att förstå verksamheten och det har vi stor nytta av i möten och intervjuer med vårdpersonalen.
Nära bild av vården
Studiebesöket fortsatte med rundvandring på olika avdelningar, bland annat intermediärvårdsavdelningen CIMA. Där berättade intensivvårdssjuksköterskan Katarina Solnevik om den nystartade avdelningen som tar emot patienter som inte behöver vård på intensiven, men som inte är redo att flyttas till en vårdavdelning.
– Syftet med den här dagen var att skapa en verksamhetsnära bild av vården och få en djupare insikt i olika behov där vi från ESMT kan vara med och stötta, avslutar Annika Bergström, projektledare.