Antibiotika som styr mot infektionsområdet
Forskaren Baris Ata Borsas nya teknik producerar antibiotika som på ett unikt sätt dödar patogener i kroppen som orsakar infektion.
– Med den här tekniken kan vi erbjuda en säkrare behandling med mindre biverkningar för patienter med cancer eller svåra infektioner, säger han.
Baris Ata Borsa är klinisk mikrobiolog och har arbetat på olika sjukhus som specialist i mer än tio år innan han kom till Sverige för att ta del i ett läkemedelsutvecklingsprojekt. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att undersöka möjligheterna att skapa ett företag kring sin plattform för utveckling av läkemedel.
Varför har du valt det här området?
– Sedan början av min karriär har jag varit intresserad av antimikrobiell resistens (AMR). Multi-läkemedelsresistenta patogener är ett av de mest kritiska hoten mot människan i dag. Det är en utmaning som måste tacklas, och jag bestämde mig för att vara en del av kampen.
Berätta om din forskning?
– Min forskning handlar om att utveckla innovativa antimikrobiella medel för att bekämpa AMR. Det är oerhört viktigt eftersom 4,95 miljoner människor under 2019 dog av sjukdomar där bakteriell AMR spelade en roll. Av dessa var 1,27 miljoner ett direkt resultat av AMR. Om situationen lämnas obevakad, beräknas att tio miljoner människor kan dö varje år till följd av AMR omkring år 2050.
– I mitt projekt utvecklar vi en plattformsteknik som producerar antibiotika som riktas mot patogener som orsakar sjukdom. Det innebär att antibiotikan cirkulerar i kroppen som en GPS och letar efter patogenen, utan att skada några andra bakterier eller patientens kropp. När antibiotikan når infektionsområdet kommer de att aktiveras för att döda patogenen och behandla infektionen.
Vad ska du använda pengarna till?
– Vi behöver hitta en väg för att komma ut på marknaden och bidraget kommer att användas för att undersöka hur vi kan skapa ett företag kring vår teknik.
Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Vår plattform har potential att göra stor förändring i behandlingen av infektionssjukdomar och cancer. Om vi lyckas, tack vare vår riktade behandlingsstrategi, kommer patienter med läkemedelsresistenta infektionssjukdomar få en ny chans och cancerpatienter kommer att behandlas på ett säkrare sätt, med mindre biverkningar.
Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.
Sallam forskar om sårläkning
Hudskador är utmanande, inte bara för att de orsakar smärta, utan också för att de är psykologiskt påfrestande.
Doktoranden Sallam Abdallah vill förstå sårläkningsprocessen med hjälp av stamcellsbaserad terapi. Nu får hon 50 000 kronor av VFN-programmet för att fortsätta sin forskning.
Sallam Abdallah tog sin magisterexamen i biologi vid The Hashemite University i Jordanien. Därefter arbetade hon som forskningsassistent i Human Genetics and Stem Cell-gruppen vid University of Sharjah, Förenade Arabemiraten, innan hon inledde sin forskarutbildning 2021 vid Linköpings universitet.
Varför har du valt just det här området?
– Stamcellers förmåga att utvecklas till olika celltyper kan hjälpa till att avslöja mysterierna kring regenerering och reparation i människokroppen. Jag är oerhört glad över detta projekt eftersom mina vetenskapliga forskningsintressen ligger inom stamceller och translationell forskning.
– Linköpings universitet är en mycket aktiv forsknings- och utbildningsmiljö, med ett världsomspännande rykte och stor potential. Jag är imponerad av det nära samarbetet mellan universitetet och universitetssjukhuset där våra forskningsrön sträcker sig utanför gränserna för forskningslabb och vetenskapliga uppsatser och tillämpas kliniskt.
Berätta om din forskning?
– Stamceller utvunna ur fettvävnad kan transformeras till olika celltyper. Det innebär att de kan vara till stor nytta i läkningsprocessen av sår.
– Att undersöka effekten av epigenetiska modifieringar på fetthärledda stamceller i kombination med tredimensionell struktur kommer att hjälpa oss att övervinna de hinder som finns i behandlingen av hudsjukdomar och kring sårläkning och brännskador.
Vad ska du använda pengarna till?
– Vi vill bygga en portal där kunskap översätts till verkliga tillämpningar. Genom multidisciplinär forskning för vi samman akademin, industrin och hälso- och sjukvården.
– Dessutom kommer vi att undersöka möjligheten att integrera vanligt använda biomaterial för kliniska förband med vår intervention, det skulle kunna förbättra läkningsprocessen betydligt.
Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Vi vill minska risken att patienter drabbas av komplikationer under läkningsprocessen. Därmed hoppas vi att behovet av långa vistelser på vårdinrättningar minskar drastiskt.
– Även kirurger och sjuksköterskor som i dag lägger mycket tid och arbete på kirurgisk terapi och hudtransplantationer kommer att dra nytta av våra resultat. Dessutom kan vårt arbete få socioekonomiska fördelar, i och med att kostnaderna för att behandla svårläkta sår förutspås minska.
Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.
Fyra projekt får VFN-medel
East Sweden Medtech har utsett fyra projekt som får så kallade VFN-medel om 50 000 kronor. De fyra forskare som har utsetts är Sallam Abdallah, Srinivas Uppugunduri, Johan Kihlberg och Baris Ata Borsa.
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten och nu är det klart vilka dessa projekt blir.
Vorinostat intervention for efficient wound healing
Sallam Abdallah får medel för att, i samverkan med Brännskadecentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping, undersöka effekten av vorinostatintervention för att utvärdera läkningsprocessen av sår under fysiologiska förhållanden, i en hudsårmodell.
Introduktion av UppuCare hudkräm i vårdförlopp med strålade bröstcancerpatienter och förberedelser av jämförande studier med existerande behandlingar
Srinivas Uppugunduri får medel för att testa en ny egenframtagen hudkräm för bröstcancerpatienter för att undersöka om den kan dämpa hudirritation/inflammation efter strålning, lindra hudirritation efter tatueringar och lindra eksem eller eksemliknade utslag på grund av torr eller skadad hud.
Tightxiety in MRI
Johan Kihlberg får medel för att skapa kontakter och samarbete med MR-enheterna i Sydöstra sjukvårdsregionen för att kunna implementera ett internetbaserat KBT-verktyg för patienter som har problem med trånga utrymmen i samband med MR-undersökningar.
Business development for targeted antimicrobials
Baris Ata Borsa får medel för att undersöka vad som behövs för att kommersialisera sin läkemedelsutvecklingsplattform genom att få professionell rådgivning om affärsutveckling inom läkemedel och marknadsverifiering inom antimikrobiella terapier.
Fler innovatörsluncher i vår
East Sweden Medtech fortsätter satsningen på ”Innovators lunch”. Under våren blir det fem kreativa lunchmöten där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.
Den första ”Innovators lunch” arrangeras tisdagen den 20 februari och har temat egenmonitorering. På plats för att ge en kort introduktion är Mattias Elg, professor vid Linköpings universitet, och Petra Jacobson, specialistsjuksköterska på lungmedicinska kliniken och forskare vid Linköpings universitet.
– Vi kommer att diskutera evidens kring egenmonitorering och om det finns mer eller mindre framgångsrika områden där egenmonitorering har visat sig vara effektivt, säger Annika Bergström, projektledare på East Sweden Medtech.
– Målet med våra innovatörsluncher är att bjuda in till en lunch där kliniker kan presentera sina nuvarande och framtida behov för inbjudna forskare för att se hur vi tillsammans kan lösa vårdens utmaningar.
Innovator’s lunch fortsätter den 19 mars med temat ”Digitala tvillingar”, den 9 april handlar det om ”Robotik”, den 21 maj är det ”Materialforskning” som står på agendan och den 11 juni ligger fokus på 3D.
”Innovators lunch” arrangeras i samarbete med Region Östergötlands enhet Förbättring och Innovation samt LiU Innovation. Samtliga tillfällen hålls klockan 12.15-13.15 i lokalen Antracit vid Norra entrén till Universitetssjukhuset i Linköping.
Samverkan mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri är en viktig nyckel för utvecklingen mot en hållbar hälso- och sjukvård. Det var en av slutsatserna vid temadagen ”Smarta lösningar för en hållbar hälso- och sjukvård”, där East Sweden Medtech var en av arrangörerna.
Temadagen om en hållbar hälso- och sjukvård arrangerades tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och innehöll både goda exempel och intressanta diskussioner om vad en hållbar sjukvård är och hur vi når dit. På plats fanns ett 60-tal politiker, verksamhetsföreträdare, forskare och representanter för industrin.
– Det är spännande med det här nära samarbetet mellan olika parter. Det är då nya idéer och tankar bryts, sade Marie Morell, East Sweden Medtechs styrgruppsordförande och regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland när hon hälsade välkommen.
Temadagen handlade om hållbarhet ur ett brett perspektiv och förmiddagen bjöd på en rad goda exempel på forskning, utvecklingsarbete och innovation som har lett, eller kan leda, till en mer hållbar sjukvård. Bland annat beskrev Caroline Lilliecreutz, överläkare vid
Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, och Marie Löf, professor vid Linköpings universitet, ett arbete för ett mer individanpassat mödrahälsovårdsprogram i Östergötland.
– Vi frågade oss om det är kostnadseffektivt att titta på en frisk person lika många gånger som en gravid med riskfaktorer under en graviditet, beskrev Caroline Lilliecreutz. Vi kom fram till att vi kunde ta bort fyra besök för friska patienter utan riskfaktorer. Två av de besöken ersatte vi med videobesök.
Det nya basprogrammet följs noggrant ur flera olika aspekter, bland annat när det gäller medicinsk kvalitet och upplevelse både hos patienter och medarbetare. Hittills har 2 500 patienter gått det förkortade programmet och man har inte sett några stora avvikelser.
Andreas Nilsson, narkossjuksköterska vid Anopiva på Universitetssjukhuset i Linköping och och med. dr inom anestesi, berättade om sin forskning kring självsedering. Självsedering innebär att patienter som ska genomgå vissa undersökningar eller ingrepp själva styr hur mycket lugnande läkemedel de får.
– Det vi har kunnat se är att patienterna ger sig själva mindre läkemedel och slutar i tid. Det innebär att läkemedlet snabbare går ur kroppen och att de kan gå hem tidigare efter ingreppet.
Andra goda exempel som lyftes under dagen var Elin Nyman, docent vid Linköpings universitet, som berättade om hur datavetenskap, modellering och simulering kan användas för precisionsmedicin och läkemedelsutveckling. Louise Wandel, Region Halland, Angelo Modica, Pfizer, samt Linda Stalpe, Bristol Myers Squibb, berättade om sitt gemensamma projekt med precisionsbaserad prevention. Projektet går ut på att screena patienter för att hitta förmaksflimmer och minska antalet strokefall.
– Vi har använt maskininlärning för att hitta variabler som är riskfaktorer för förmaksflimmer. Vi kommer att genomföra en informationsdriven klinisk prövning där olika grupper, med och utan vår prediktionsmodell, får testa ett EKG-plåster för att se om vi hittar fler förmaksflimmer, berättade Angelo Modica.
Från neurologiska kliniken vid Universitets-sjukhuset i Linköping kom överläkare Nil Dizdar Segrell, och parkinsonsjuksköterska Carina Hellqvist för att beskriva sitt utvecklingsarbete för klinikens Parkinson-patienter. Där är det senaste projektet en integrerad plattform för individuell uppföljning i stället för de rutinmässiga återbesöken.
– Vi behöver titta på hur vi kan ge vård när patienterna behöver, berättade Carina Hellqvist.
Vi behöver bli effektivare, hitta varje individs behandlingsfönster och arbeta mer personcentrerat.
– Därför har vi utvecklat en modell där en sjuksköterska med hjälp av en algoritm gör en individuell vårdplan och behovsprioritering, berättade Nil Dizdar Segrell. Algoritmen räknar ut när nästa uppföljning ska bli och vilket behov patienten har, men bedömningen görs alltid av en sjuksköterska.
Under eftermiddagen samlades deltagarna i grupper för att diskutera olika aspekter av en hållbar hälso- och sjukvård. Många lyfte fram prevention som en avgörande faktor för en hållbar sjukvård över tid, och samarbetet mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri var också en viktig fråga många pekade på. Flera menade att beröringsskräcken med industrin behöver minska och att alla parter kan verka inom ramen för det etiska regelverk som finns med patienten som gemensam nämnare.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med Marie Morell, regionstyrelsens ordförande, Region Östergötland, Kaisa Karro, 2:e vice ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland, Karl Landergren, medicinsk direktör, Region Östergötland, Frida Lundmark, sakkunnig, Läkemedelsindustriföreningen, Lif och Anna Fahlgren, verksamhetsledare, East Sweden Medtech. De var rörande överens om att det hade varit en spännande dag med många goda exempel på vad hållbarhet i hälso- och sjukvården kan vara.
– Det har en bra dag med en röd tråd och väldigt fina exempel, tyckte Karl Landergren. När det gäller hållbarhetsperspektivet kan det ibland vara bra att ställa sig tvärtom-frågan – är det vi gör i dag verkligen hållbart? Det vi har sett i dag är att en del av det vi gör är ohållbart. Det kommer en innovationskraft i det och den drivkraften är viktig.
Även deltagarna uppskattade dagen. Linda Myllymäki vid klinisk farmakologi i Region Östergötland tyckte att det var en intressant dag.
– Jätteintressant, säger hon. En fantastisk möjlighet att ta del av goda exempel och ett bra sätt att samverka med East Sweden Medtech och läkemedelsindustrin, och även få höra åsikter från andra regioner.
– För mig var det väldigt bra. Hållbarhet för mig har främst handlat om miljöfrågor och här lyftes ju ett mycket vidare perspektiv, säger Mattias Bark från läkemedelsbolaget Boehringer-Ingelheim. Det var en riktig ögonöppnare och blandningen av regionanställda, politiker, läkemedelsindustri och verksamhetsföreträdare gjorde att det blev väldigt bra gruppdiskussioner. Ett av de bättre mötena på länge.
Innovationsmässa under Innovation Week
Innovationsmässa under Innovation Week
Den 6-12 november arrangeras East Sweden Innovation Week. East Sweden Medtech står bakom en innovationsmässa för hälso- och sjukvården, och ett seminarium om sårvård.
East Sweden Innovation Week är en årlig vecka i Östergötland som sätter fokus på innovationskraften i länet. Onsdagen den 8 november blir det mycket fokus på innovationer i hälso- och sjukvården, där East Sweden Medtech är med och arrangerar både mässa och seminarium.
Sårvård är temat för ett seminarium klockan 9.00-11.00 på onsdag förmiddag. Där handlar diskussionerna om framtidens sårvård med exempel som AI-baserad teknik för sårbehandling, ny teknik för att förhindra trycksår och smarta sårförband som kan avslöja infektion.
Seminarium om framtidens sårvård
Seminariet arrangeras av East Sweden Medtech tillsammans med Test och Innovation vid Region Östergötland samt Institutionen för medicinsk teknik (IMT) vid Linköpings universitet. Samma arrangörer står bakom innovationsmässan för hälso- och sjukvård på onsdagen, där en mängd smarta idéer och nya lösningar kommer att visas upp. Mässan hålls i Ljusgården vid Universitetssjukhusets norra entré klockan 10.00-15.30.
– Syftet med mässan är att visa upp olika lösningar, färdigutvecklade eller idéer, men också att få fler att berätta om sina goda idéer. Många medarbetare, patienter och närstående har förslag på förbättringar och vi vill hjälpa innovativa idéer vidare, säger Magnus Stridsman, enhetschef för Test och Innovation.
– Samverkan mellan vård, akademi och näringsliv är oerhört viktig för att stärka utvecklingen inom det medicintekniska området, säger Peter Hult, projektledare på East Sweden Medtech.
Innovationsrådgivare från East Sweden Medtech och Test och innovation är på plats på mässan hela dagen för den som vill passa på att ställa frågor eller diskutera idéer.
Ny satsning på innovatörsluncher
Under hösten bjuder East Sweden Medtech in till ”Innovators lunch” – ett kreativt lunchmöte där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar. Totalt arrangeras tre lunchmöten på US Linköping i oktober och november.
Den första ”Innovators lunch” arrangeras tisdagen den 3 oktober och har temat patientövervakning med föreläsarna professor Daniel Aili och forskaren Johan Junker.
– Vårt mål är att etablera ”Innovators lunch” som ett regelbundet forum. Vi vill bjuda in till en lunch där kliniker kan presentera sina nuvarande och framtida behov för inbjudna forskare för att se hur vi tillsammans kan lösa utmaningarna, säger Rozalyn Simon från arrangerande East Sweden Medtech.
Den 24 oktober är temat Diagnostik – nya diagnostiska och prognostiska metoder. Hösten avslutas den 21 november med temat Patientdata där biträdande föreståndaren för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) Håkan Gustafsson berättar mer om hur hälsodata kan användas för forskning och AI.
”Innovators lunch” arrangeras i samarbete med Region Östergötlands enhet Test och Innovation samt LiU Innovation. Samtliga tillfällen hålls klockan 12.15-13.15 i lokalen Antracit vid norra entrén till Universitetssjukhuset i Linköping.
BME@LiU 2023 tillbaka den 20 april
Den 20 april är det dags för den fjärde upplagan av den årliga BME@LiU 2023 i Linköping. En av utställarna som du kan möta under dagen är East Sweden Medtech.
Biomedicinsk teknik, eller MedTech, ligger i skärningspunkten mellan flera av LiU:s styrkor och strategiska områden: sensorer, biomaterial, visualisering, AI, e-hälsa och många andra aspekter av medicin och hälsa. BME@LiU 2023 är en dag fylld av forskningspresentationer och aktiviteter av och för forskare, företag, studenter och kliniker.
I den fjärde upplagan av det tvärvetenskapliga evenemanget kan du delta eller skicka in sammanfattningar om vilket ämne som helst som är relaterat till BME, antingen BME och klinisk forskning eller BME i grundforskning. Individuella forskningssamtal och grupp- eller studentposters är också välkomna.
Läs mer och anmäl dig här: https://liu.se/en/research/bme-conference-2023
East Sweden Medtech nod för Medtech4Health
Innovationssatsningen Medtech4Health är inne på sin tredje etapp. East Sweden Medtech är ansvarig som nod för arbetet i det Sydöstra sjukvårdsområdet.
East Sweden Medtech nod för Medtech4Health
Medtech4Health är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom medicinteknik, som arbetar för att fler medicintekniska idéer och lösningar ska implementeras i vård och omsorg. För att göra det möjligt samlar Medtech4Health aktörer inom hälso-och sjukvård, akademi, idéburna organisationer och näringsliv i regionala noder i olika typer av projekt. Syftet är att innovationerna ska effektivisera hälso- och sjukvården och stärka den medicintekniska industrin, nationellt och internationellt.
Här kan du läsa mer: https://medtech4health.se/
ESMT på Innovationsmässan 2022
Nyligen arrangerade East Sweden Medtech, tillsammans med Region Östergötlands innovationsenhet Test och innovation, en innovationsmässa som lockade ett stort antal besökare. Under hela dagen fanns möjlighet att ta del av cirka 25 intressanta föredrag i Speakers Corner som en del av Innovationsmässan. Ämnesbredden var stor, det handlade exempelvis om produktionsstyrning i mödrahälsovården, e-hälsolösningar för följsamhet till rehabilitering, egenmonitorering samt användning av drönare för akutsjukvård.
Bland utställarna kunde man träffa intressanta företag där exempelvis BioReperia presenterade analysmetoder för cancerdiagnostik, Biovisor Medical AB visade upp sitt digitala otoskop och Printed Electronics Arena visade exempel på hur tryckt elektronik kan användas i sjukvårdstillämpningar.
Under hela dagen förekom samverkansmöten och nya kontakter skapades, vilket gjorde dagen till ett kreativt samverkansforum där hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv kunde mötas.