slider background

Per opererar med robotens armar

East Sweden Medtechs studiebesök på Linköpings universitetssjukhus gav en nära bild av hur robotkirurgin fungerar på anopiva.
För att vara den tydliga länken mellan vården, forskningen och innovatörerna behöver vi ha insikt i vårdens behov och det här var en mycket givande dag, säger Terese Källberg, ESMT:s verksamhetsledare.

Det pågår ett koncentrerat arbete kring patienten som ligger nedsövd på bordet i operationssalen. Kvinnan, som är i 60-årsåldern, ska få en tumör bortplockad av roboten Da Vincis armar. Tumören sitter på ena njuren och med hjälp av tekniken kan överläkare Per Skoglund vända och vrida på njuren och därmed komma åt tumören på ett mycket enklare och samtidigt mycket mer avancerat sätt än vid öppen kirurgi.

– Bortsett från kostnaderna så finns det egentligen bara fördelar med robotkirurgi, säger Per. Inte minst för patienten som upplever ett betydligt mindre ingrepp och därmed återhämtar sig snabbare och kan lämna sjukhuset efter bara något dygn. Ofta med endast panodil som smärtlindring, istället för starkare preparat.

Vårdtiden efter njurkirurgi har halverats tack vare tekniken, och den snabbare återhämtningen medför kortare sjukskrivning för patienten. Ytterligare en fördel är att det är möjligt att göra kirurgiska ingrepp längre upp i åldrarna.

– Det minskade operationstraumat innebär att vi nu även kan operera patienter som har mindre resurser att klara stora operationer, säger Per.

Till anopiva (anestesi-operation-intensivvård) kom den första roboten 2007 och US i Linköping var då fjärde sjukhus i Sverige att få tillgång till tekniken. Idag görs närmare 95 procent av den urologiska kirurgin med hjälp av robotarna.

Opererar via 3D-bild

Per tar av sig träskorna och sätter sig i själva styrhytten. Han lutar sig över en liten skärm där han i en tydlig 3D-bild ser den del av magen som han ska operera. Med händer och fötter styr han roboten och pratar samtidigt i mikrofon med teamet som arbetar kring patienten.
På tv-skärmar i operationssalen kan personalen följa allt som sker.

Ingreppet går på det antalet minuter som Per planerat. Fort och effektivt. Möjligheterna med tekniken är nära nog oändliga, ändå står salen intill tom, med en sysslolös robot.
Klinikens behov handlar om personalresurser.

– Det är dels en personalfråga, dels en planeringsfråga, menar Per Skoglund. Just nu används inte utrustningen fullt ut. I de bästa av världar skulle vi ha mer ”flygplanstänk” vilket innebär att roboten står stilla så lite som möjligt, men det fungerar inte med personalsituationen som råder.

Till detta ska också vägas att fler kliniker vill ha mer tid för robotkirurgi. Kirurgiska kliniken och gynekologiska kliniken är två exempel.

Smidigare i varje steg

För att hitta en lösning på sjuksköterskebristen startade anestesimottagningen på anopiva ett projekt efter nyår som innebär att rutinerna vid operationer av prostatacancer, radikal prostatektomi, har slimmats.

– Arbetet går smidigare i varje steg, berättar Sara Loumala, anestesisjuksköterska. Alla vet exakt vad de ska göra och var i rummet de ska stå under en operation. Vi har därmed förkortad tiden från det vi kallar kniv i, till kniv ur. Dessutom går förberedelserna inför en operation fortare. Det här har fört med sig att vi kan operera tre patienter om dagen, istället för två, och att vårdköerna har minskat rejält.

Ett tydligt exempel på när behov föder lösningar.

– Det är väldigt nyttigt för oss att komma ut och se hur de anställdas vardag ser ut, säger Anders Brodin, East Sweden Medtechs projektledare. Ju mer vi lär oss desto lättare blir det att förstå verksamheten och det har vi stor nytta av i möten och intervjuer med vårdpersonalen.

Nära bild av vården

Studiebesöket fortsatte med rundvandring på olika avdelningar, bland annat intermediärvårdsavdelningen CIMA. Där berättade intensivvårdssjuksköterskan Katarina Solnevik om den nystartade avdelningen som tar emot patienter som inte behöver vård på intensiven, men som inte är redo att flyttas till en vårdavdelning.

– Syftet med den här dagen var att skapa en verksamhetsnära bild av vården och få en djupare insikt i olika behov där vi från ESMT kan vara med och stötta, avslutar Annika Bergström, projektledare.

slider background

Kräm som kan hjälpa läkning

Professor Srinivas Uppugunduri har varit intresserad av kroppens läkeprocess ända sedan han startade sin forskningsbana. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att göra tester med en egenframtagen kräm som kan dämpa inflammationer i huden.

Srinivas Uppugunduri arbetar till vardags på Regionalt cancercentrum, Sydöst, i Region Östergötland, där han är verksamhetschef. Han har disputerat i klinisk kemi och är adjungerad professor vid Linköpings universitet. Genom sin forskning har han upptäckt substanser som har både antiinflammatorisk och återfuktande verkan.

Varför har du valt just det här området?

– Tänk dig att du får ett sår i fingret. Det första som händer är att dina vita blodkroppar tar sig till såret och börjar tackla det. Men hur vet de vita blodkropparna exakt vart de ska?

– Jag brukar säga att immunförsvaret är så nära religion man kan komma. Det är fantastiskt! Kroppen tar hand om småskador och ofta märker du inte ens att du har problem. Men det händer att systemet inte fungerar och då kan det istället bli stora problem. I de fallen kan de vita blodkropparna behöva hjälp att dirigeras rätt och det vill jag vara med och säkerställa.

Berätta mer om din forskning?

– Från början tog jag celler från navelsträngen hos nyfödda barn. Jag odlade cellerna vidare och tittade på bindningen av vita blodkroppar. Där upptäckte jag substanserna som kan både lindra och läka inflammationer och samtidigt återfukta huden.

Vad ska du använda VFN-pengarna till?

– Jag vill testa krämen i tre olika grupper; en grupp som har problem med eksem, en som behandlas för solskador, en som har brännskador efter tatuering, eller irritation eller inflammation i huden efter strålterapi.

– Just strålterapin som cancerpatienter får kan orsaka inflammation, och jag vill gärna dela ut gratis prover till den patientgruppen så att de kan använda krämen och återkomma med feedback.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?

– Det finns krämer i vården, men de innehåller steroider vilket gör att de slår alldeles för brett. Vår kräm innehåller helt ofarliga substanser och patienterna kan därmed använda dem under långa perioder.

Fotnot: VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

slider background

Johan hjälper patienter med trångest

En stor del av de patienter som undersöks med magnetkamera upplever obehag. Det kan kallas för trångest. Röntgensjuksköterskan och forskaren Johan Kihlberg undersöker om internetbaserad KBT kan vara till hjälp. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att göra en studie.

Johan Kihlberg är sjuksköterska i grunden och har vidareutbildat sig till röntgensjuksköterska. Han arbetar vid röntgenkliniken på Linköpings Universitetssjukhus.

Varför har du valt just det här området?

– Just inom röntgen möts teknik, medicin och omvårdnad, och utvecklingen inom varje del påverkar de andra delarna. Som forskande röntgensjuksköterska får jag möjligheten att jobba med oerhört kompetenta ingenjörer och fysiker och med läkare, psykologer, fysiologer och sjuksköterskor. Det är mycket inspirerande, roligt och lärorikt.

Berätta mer om din forskning?

– Nästan en tredjedel av patienterna som behöver göra en undersökning i magnetkamera (MR) upplever ett obehag. Det finns olika anledningar till obehaget som vi kan kalla för trångest. För en del patienter är trångesten så stor att de behöver sövas. Tekniska utvecklingar har gett större patientutrymme och snabbare bildtagningar, men det räcker inte.

– Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektiv vid till exempel rädsla för tandläkarundersökningar. En mer tillgänglig metod är internetbaserad KBT (iKBT) som har haft goda resultat vid olika fobier och depressioner. Målet i denna studie är att utvärdera en anpassad iKBT för patienter som har svårt att utföra MR-undersökningar.

Vad ska du använda VFN-pengarna till?

– De ska användas när vi gör en kartläggning av hur vanligt det är med MR-trångest i Sydöstra sjukvårdsregionen. Därefter kommer vi att anpassa iKBT för MR-trångest och göra en randomiserad kontrollerad studie med personer som upplevt MR-trångest.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?

– Patienter som upplever trångest kan få hjälp att genomföra MR-undersökningen. De kan även bli hjälpta med liknande situationer i livet, till exempel andra medicinska undersökningar som datortomografi eller scintigrafi. De som lider svårast av trångest kanske även kan bli hjälpta med mer alldagliga situationer som att åka hiss.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

slider background

Antibiotika som styr mot infektionsområdet

Forskaren Baris Ata Borsas nya teknik producerar antibiotika som på ett unikt sätt dödar patogener i kroppen som orsakar infektion.

Med den här tekniken kan vi erbjuda en säkrare behandling med mindre biverkningar för patienter med cancer eller svåra infektioner, säger han.

Baris Ata Borsa är klinisk mikrobiolog och har arbetat på olika sjukhus som specialist i mer än tio år innan han kom till Sverige för att ta del i ett läkemedelsutvecklingsprojekt. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att undersöka möjligheterna att skapa ett företag kring sin plattform för utveckling av läkemedel.

Varför har du valt det här området?

– Sedan början av min karriär har jag varit intresserad av antimikrobiell resistens (AMR). Multi-läkemedelsresistenta patogener är ett av de mest kritiska hoten mot människan i dag. Det är en utmaning som måste tacklas, och jag bestämde mig för att vara en del av kampen.

Berätta om din forskning?

– Min forskning handlar om att utveckla innovativa antimikrobiella medel för att bekämpa AMR. Det är oerhört viktigt eftersom 4,95 miljoner människor under 2019 dog av sjukdomar där bakteriell AMR spelade en roll. Av dessa var 1,27 miljoner ett direkt resultat av AMR. Om situationen lämnas obevakad, beräknas att tio miljoner människor kan dö varje år till följd av AMR omkring år 2050.

– I mitt projekt utvecklar vi en plattformsteknik som producerar antibiotika som riktas mot patogener som orsakar sjukdom. Det innebär att antibiotikan cirkulerar i kroppen som en GPS och letar efter patogenen, utan att skada några andra bakterier eller patientens kropp. När antibiotikan når infektionsområdet kommer de att aktiveras för att döda patogenen och behandla infektionen.

Vad ska du använda pengarna till?

– Vi behöver hitta en väg för att komma ut på marknaden och bidraget kommer att användas för att undersöka hur vi kan skapa ett företag kring vår teknik.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?

– Vår plattform har potential att göra stor förändring i behandlingen av infektionssjukdomar och cancer. Om vi lyckas, tack vare vår riktade behandlingsstrategi, kommer patienter med läkemedelsresistenta infektionssjukdomar få en ny chans och cancerpatienter kommer att behandlas på ett säkrare sätt, med mindre biverkningar.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

slider background

Sallam forskar om sårläkning

Hudskador är utmanande, inte bara för att de orsakar smärta, utan också för att de är psykologiskt påfrestande.
Doktoranden Sallam Abdallah vill förstå sårläkningsprocessen med hjälp av stamcellsbaserad terapi. Nu får hon 50 000 kronor av VFN-programmet för att fortsätta sin forskning.

Sallam Abdallah tog sin magisterexamen i biologi vid The Hashemite University i Jordanien. Därefter arbetade hon som forskningsassistent i Human Genetics and Stem Cell-gruppen vid University of Sharjah, Förenade Arabemiraten, innan hon inledde sin forskarutbildning 2021 vid Linköpings universitet.

Varför har du valt just det här området?
– Stamcellers förmåga att utvecklas till olika celltyper kan hjälpa till att avslöja mysterierna kring regenerering och reparation i människokroppen. Jag är oerhört glad över detta projekt eftersom mina vetenskapliga forskningsintressen ligger inom stamceller och translationell forskning.

– Linköpings universitet är en mycket aktiv forsknings- och utbildningsmiljö, med ett världsomspännande rykte och stor potential. Jag är imponerad av det nära samarbetet mellan universitetet och universitetssjukhuset där våra forskningsrön sträcker sig utanför gränserna för forskningslabb och vetenskapliga uppsatser och tillämpas kliniskt.

Berätta om din forskning?
– Stamceller utvunna ur fettvävnad kan transformeras till olika celltyper. Det innebär att de kan vara till stor nytta i läkningsprocessen av sår.

– Att undersöka effekten av epigenetiska modifieringar på fetthärledda stamceller i kombination med tredimensionell struktur kommer att hjälpa oss att övervinna de hinder som finns i behandlingen av hudsjukdomar och kring sårläkning och brännskador.

Vad ska du använda pengarna till?
– Vi vill bygga en portal där kunskap översätts till verkliga tillämpningar. Genom multidisciplinär forskning för vi samman akademin, industrin och hälso- och sjukvården.

– Dessutom kommer vi att undersöka möjligheten att integrera vanligt använda biomaterial för kliniska förband med vår intervention, det skulle kunna förbättra läkningsprocessen betydligt.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Vi vill minska risken att patienter drabbas av komplikationer under läkningsprocessen. Därmed hoppas vi att behovet av långa vistelser på vårdinrättningar minskar drastiskt.

– Även kirurger och sjuksköterskor som i dag lägger mycket tid och arbete på kirurgisk terapi och hudtransplantationer kommer att dra nytta av våra resultat. Dessutom kan vårt arbete få socioekonomiska fördelar, i och med att kostnaderna för att behandla svårläkta sår förutspås minska.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

slider background

Fyra projekt får VFN-medel

East Sweden Medtech har utsett fyra projekt som får så kallade VFN-medel om 50 000 kronor. De fyra forskare som har utsetts är Sallam Abdallah, Srinivas Uppugunduri, Johan Kihlberg och Baris Ata Borsa.

VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten och nu är det klart vilka dessa projekt blir.

Vorinostat intervention for efficient wound healing 
Sallam Abdallah får medel för att, i samverkan med Brännskadecentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping, undersöka effekten av vorinostatintervention för att utvärdera läkningsprocessen av sår under fysiologiska förhållanden, i en hudsårmodell.

Introduktion av UppuCare hudkräm i vårdförlopp med strålade bröstcancerpatienter och förberedelser av jämförande studier med existerande behandlingar
Srinivas Uppugunduri får medel för att testa en ny egenframtagen hudkräm för bröstcancerpatienter för att undersöka om den kan dämpa hudirritation/inflammation efter strålning, lindra hudirritation efter tatueringar och lindra eksem eller eksemliknade utslag på grund av torr eller skadad hud.

Tightxiety in MRI
Johan Kihlberg får medel för att skapa kontakter och samarbete med MR-enheterna i Sydöstra sjukvårdsregionen för att kunna implementera ett internetbaserat KBT-verktyg för patienter som har problem med trånga utrymmen i samband med MR-undersökningar.

Business development for targeted antimicrobials
Baris Ata Borsa får medel för att undersöka vad som behövs för att kommersialisera sin läkemedelsutvecklingsplattform genom att få professionell rådgivning om affärsutveckling inom läkemedel och marknadsverifiering inom antimikrobiella terapier.

slider background

Fler innovatörsluncher i vår

East Sweden Medtech fortsätter satsningen på ”Innovators lunch”. Under våren blir det fem kreativa lunchmöten där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.

Den första ”Innovators lunch” arrangeras tisdagen den 20 februari och har temat egenmonitorering. På plats för att ge en kort introduktion är Mattias Elg, professor vid Linköpings universitet, och Petra Jacobson, specialistsjuksköterska på lungmedicinska kliniken och forskare vid Linköpings universitet.

– Vi kommer att diskutera evidens kring egenmonitorering och om det finns mer eller mindre framgångsrika områden där egenmonitorering har visat sig vara effektivt, säger Annika Bergström, projektledare på East Sweden Medtech.

– Målet med våra innovatörsluncher är att bjuda in till en lunch där kliniker kan presentera sina nuvarande och framtida behov för inbjudna forskare för att se hur vi tillsammans kan lösa vårdens utmaningar.

Innovator’s lunch fortsätter den 19 mars med temat ”Digitala tvillingar”, den 9 april handlar det om ”Robotik”, den 21 maj är det ”Materialforskning” som står på agendan och den 11 juni ligger fokus på 3D.

”Innovators lunch” arrangeras i samarbete med Region Östergötlands enhet Förbättring och Innovation samt LiU Innovation. Samtliga tillfällen hålls klockan 12.15-13.15 i lokalen Antracit vid Norra entrén till Universitetssjukhuset i Linköping.

Lyckad dag om hållbar sjukvård

Samverkan mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri är en viktig nyckel för utvecklingen mot en hållbar hälso- och sjukvård. Det var en av slutsatserna vid temadagen ”Smarta lösningar för en hållbar hälso- och sjukvård”, där East Sweden Medtech var en av arrangörerna.

Temadagen om en hållbar hälso- och sjukvård arrangerades tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och innehöll både goda exempel och intressanta diskussioner om vad en hållbar sjukvård är och hur vi når dit. På plats fanns ett 60-tal politiker, verksamhetsföreträdare, forskare och representanter för industrin.

– Det är spännande med det här nära samarbetet mellan olika parter. Det är då nya idéer och tankar bryts, sade Marie Morell, East Sweden Medtechs styrgruppsordförande och regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland när hon hälsade välkommen.

Temadagen handlade om hållbarhet ur ett brett perspektiv och förmiddagen bjöd på en rad goda exempel på forskning, utvecklingsarbete och innovation som har lett, eller kan leda, till en mer hållbar sjukvård. Bland annat beskrev Caroline Lilliecreutz, överläkare vid

Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, och Marie Löf, professor vid Linköpings universitet, ett arbete för ett mer individanpassat mödrahälsovårdsprogram i Östergötland.

– Vi frågade oss om det är kostnadseffektivt att titta på en frisk person lika många gånger som en gravid med riskfaktorer under en graviditet, beskrev Caroline Lilliecreutz. Vi kom fram till att vi kunde ta bort fyra besök för friska patienter utan riskfaktorer. Två av de besöken ersatte vi med videobesök.

Det nya basprogrammet följs noggrant ur flera olika aspekter, bland annat när det gäller medicinsk kvalitet och upplevelse både hos patienter och medarbetare. Hittills har 2 500 patienter gått det förkortade programmet och man har inte sett några stora avvikelser.

Andreas Nilsson, narkossjuksköterska vid Anopiva på Universitetssjukhuset i Linköping och och med. dr inom anestesi, berättade om sin forskning kring självsedering. Självsedering innebär att patienter som ska genomgå vissa undersökningar eller ingrepp själva styr hur mycket lugnande läkemedel de får.

– Det vi har kunnat se är att patienterna ger sig själva mindre läkemedel och slutar i tid. Det innebär att läkemedlet snabbare går ur kroppen och att de kan gå hem tidigare efter ingreppet.

Andra goda exempel som lyftes under dagen var Elin Nyman, docent vid Linköpings universitet, som berättade om hur datavetenskap, modellering och simulering kan användas för precisionsmedicin och läkemedelsutveckling. Louise Wandel, Region Halland, Angelo Modica, Pfizer, samt Linda Stalpe, Bristol Myers Squibb, berättade om sitt gemensamma projekt med precisionsbaserad prevention. Projektet går ut på att screena patienter för att hitta förmaksflimmer och minska antalet strokefall.

– Vi har använt maskininlärning för att hitta variabler som är riskfaktorer för förmaksflimmer. Vi kommer att genomföra en informationsdriven klinisk prövning där olika grupper, med och utan vår prediktionsmodell, får testa ett EKG-plåster för att se om vi hittar fler förmaksflimmer, berättade Angelo Modica.

Från neurologiska kliniken vid Universitets-sjukhuset i Linköping kom överläkare Nil Dizdar Segrell, och parkinsonsjuksköterska Carina Hellqvist för att beskriva sitt utvecklingsarbete för klinikens Parkinson-patienter. Där är det senaste projektet en integrerad plattform för individuell uppföljning i stället för de rutinmässiga återbesöken.

– Vi behöver titta på hur vi kan ge vård när patienterna behöver, berättade Carina Hellqvist.

Vi behöver bli effektivare, hitta varje individs behandlingsfönster och arbeta mer personcentrerat.

– Därför har vi utvecklat en modell där en sjuksköterska med hjälp av en algoritm gör en individuell vårdplan och behovsprioritering, berättade Nil Dizdar Segrell. Algoritmen räknar ut när nästa uppföljning ska bli och vilket behov patienten har, men bedömningen görs alltid av en sjuksköterska.

Under eftermiddagen samlades deltagarna i grupper för att diskutera olika aspekter av en hållbar hälso- och sjukvård. Många lyfte fram prevention som en avgörande faktor för en hållbar sjukvård över tid, och samarbetet mellan hälso- och sjukvård, akademi och industri var också en viktig fråga många pekade på. Flera menade att beröringsskräcken med industrin behöver minska och att alla parter kan verka inom ramen för det etiska regelverk som finns med patienten som gemensam nämnare.

Dagen avslutades med ett panelsamtal med Marie Morell, regionstyrelsens ordförande, Region Östergötland, Kaisa Karro, 2:e vice ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland, Karl Landergren, medicinsk direktör, Region Östergötland, Frida Lundmark, sakkunnig, Läkemedelsindustriföreningen, Lif och Anna Fahlgren, verksamhetsledare, East Sweden Medtech. De var rörande överens om att det hade varit en spännande dag med många goda exempel på vad hållbarhet i hälso- och sjukvården kan vara.

– Det har en bra dag med en röd tråd och väldigt fina exempel, tyckte Karl Landergren. När det gäller hållbarhetsperspektivet kan det ibland vara bra att ställa sig tvärtom-frågan – är det vi gör i dag verkligen hållbart? Det vi har sett i dag är att en del av det vi gör är ohållbart. Det kommer en innovationskraft i det och den drivkraften är viktig.

Även deltagarna uppskattade dagen. Linda Myllymäki vid klinisk farmakologi i Region Östergötland tyckte att det var en intressant dag.

– Jätteintressant, säger hon. En fantastisk möjlighet att ta del av goda exempel och ett bra sätt att samverka med East Sweden Medtech och läkemedelsindustrin, och även få höra åsikter från andra regioner.

– För mig var det väldigt bra. Hållbarhet för mig har främst handlat om miljöfrågor och här lyftes ju ett mycket vidare perspektiv, säger Mattias Bark från läkemedelsbolaget Boehringer-Ingelheim. Det var en riktig ögonöppnare och blandningen av regionanställda, politiker, läkemedelsindustri och verksamhetsföreträdare gjorde att det blev väldigt bra gruppdiskussioner. Ett av de bättre mötena på länge.

Innovationsmässa under Innovation Week

slider background

Innovationsmässa under Innovation Week

Den 6-12 november arrangeras East Sweden Innovation Week. East Sweden Medtech står bakom en innovationsmässa för hälso- och sjukvården, och ett seminarium om sårvård.

East Sweden Innovation Week är en årlig vecka i Östergötland som sätter fokus på innovationskraften i länet. Onsdagen den 8 november blir det mycket fokus på innovationer i hälso- och sjukvården, där East Sweden Medtech är med och arrangerar både mässa och seminarium.

Sårvård är temat för ett seminarium klockan 9.00-11.00 på onsdag förmiddag. Där handlar diskussionerna om framtidens sårvård med exempel som AI-baserad teknik för sårbehandling, ny teknik för att förhindra trycksår och smarta sårförband som kan avslöja infektion.

Seminarium om framtidens sårvård

Seminariet arrangeras av East Sweden Medtech tillsammans med Test och Innovation vid Region Östergötland samt Institutionen för medicinsk teknik (IMT) vid Linköpings universitet. Samma arrangörer står bakom innovationsmässan för hälso- och sjukvård på onsdagen, där en mängd smarta idéer och nya lösningar kommer att visas upp. Mässan hålls i Ljusgården vid Universitetssjukhusets norra entré klockan 10.00-15.30.

– Syftet med mässan är att visa upp olika lösningar, färdigutvecklade eller idéer, men också att få fler att berätta om sina goda idéer. Många medarbetare, patienter och närstående har förslag på förbättringar och vi vill hjälpa innovativa idéer vidare, säger Magnus Stridsman, enhetschef för Test och Innovation.

– Samverkan mellan vård, akademi och näringsliv är oerhört viktig för att stärka utvecklingen inom det medicintekniska området, säger Peter Hult, projektledare på East Sweden Medtech.

Innovationsrådgivare från East Sweden Medtech och Test och innovation är på plats på mässan hela dagen för den som vill passa på att ställa frågor eller diskutera idéer.

slider background

Ny satsning på innovatörsluncher

Under hösten bjuder East Sweden Medtech in till ”Innovators lunch” – ett kreativt lunchmöte där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar. Totalt arrangeras tre lunchmöten på US Linköping i oktober och november.

Den första ”Innovators lunch” arrangeras tisdagen den 3 oktober och har temat patientövervakning med föreläsarna professor Daniel Aili och forskaren Johan Junker.

– Vårt mål är att etablera ”Innovators lunch” som ett regelbundet forum. Vi vill bjuda in till en lunch där kliniker kan presentera sina nuvarande och framtida behov för inbjudna forskare för att se hur vi tillsammans kan lösa utmaningarna, säger Rozalyn Simon från arrangerande East Sweden Medtech.

Den 24 oktober är temat Diagnostik – nya diagnostiska och prognostiska metoder. Hösten avslutas den 21 november med temat Patientdata där biträdande föreståndaren för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) Håkan Gustafsson berättar mer om hur hälsodata kan användas för forskning och AI.

”Innovators lunch” arrangeras i samarbete med Region Östergötlands enhet Test och Innovation samt LiU Innovation. Samtliga tillfällen hålls klockan 12.15-13.15 i lokalen Antracit vid norra entrén till Universitetssjukhuset i Linköping.