Hälsodata nyckeln till framtidens vård
Att dra nytta av hälsodata är avgörande för att kunna erbjuda patienter och invånare den bästa vården. Det var den samlade bilden från både föredragshållare och deltagare när East Sweden Medtech och De forskande läkemedelsföretagen, Lif, arrangerade en temadag om datadriven, hållbar hälso- och sjukvård.
Över 80 deltagare deltog på temadagen, och bland dem fanns både politiker, patienter, forskare, tjänstepersoner och andra representanter från regioner, näringsliv och akademi.
– Vi har unika förutsättningar här i Östergötland och den känslan har blivit ännu starkare efter den här dagen. Vi har en guldgruva i Sverige när det gäller hälsodata, men vi har en oslipad diamant i Östergötland som vi behöver vårda och sprida lite bättre, konstaterade Marie Morell, regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland, i den avslutande paneldiskussionen.
Marie Morell och Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif, som båda sitter i East Sweden Medtechs styrgrupp, hälsade välkomna till dagen innan Felicia Gabrielsson Järhult från Jönköping University gav en introduktion till nyttan med hälsodata. Det blev inledningen på en spännande dag, som gav åhörarna en både bred och djup bild av var vi står inom området hälsodata i dag.
Reidar Källström är verksamhetschef för informationsdriven utveckling i Region Östergötland, och han beskrev hur Region Östergötlands arbetar med datastyrning och datahantering för att kunna arbeta mer effektivt med informationsdriven vård.
– Vi behöver röra oss från ett applikationscentrerat paradigm till ett informationscentrerat, säger han, där vi utgår från informationen och inte har den inlåst i olika system.
Robert Ring, utvecklingsdirektör i Region Östergötland, och Matts Karlsson, vicerektor forskning vid Linköpings universitet, berättade gemensamt om var Östergötland står när det gäller AI, superdatorer och inte minst den senaste satsningen på Centrum för informationsdriven precisionshälsa.
– Linköpings universitet har ett nationellt uppdrag att skapa en av sju AI-fabriker i Europa, Mimer, och den ska ha särskilt fokus på området life science, berättade Matts Karlsson. Det här handlar om att tillgängliggöra väl strukturerad hälsodata och beräkningskraft.
– Vi behöver ta vara på den guldgruva vi har i form av hälsodata i dag, menade Robert Ring. Massor av goda idéer fastnar för att man inte vet hur man ska ta sig förbi hindren. Lösningen är ett stöd för att testa, införa och implementera AI och precisionsmedicin, och det är Centrum för informationsdriven precisionshälsa.
Claes Lundström, professor vid CMIV och forskningschef vid Sectra, gav en bild av hur storskaligt återbruk av regionala hälsodata kan leda till nytta. Ett av medskicken från honom var att återbruk av hälsodata är rätt sak att göra; det är etiskt motiverat, resursmässigt motiverat och det är efterfrågat av patienterna.
– Återbruk av hälsodata handlar om väldigt grundläggande saker vi vill ha i vår sjukvård. Vi vill optimera högvärdesvården, men lika viktigt är att minimera lågvärdesvården – alltså rensa ut det som inte hjälper våra patienter. För mig är det så uppenbart att vi behöver dra nytta av våra hälsodata för att göra det.
Ett konkret exempel på hur man kan samla och använda data är verktyget Vizcan som Nils Wiking, Karolinska institutet, Elin Fernholm, AstraZeneca, och Margareta Haag, Nätverket mot cancer berättade mer om. Verktyget samlar data från kvalitetsregister inom cancerområdet och skapar en visualiserad, deskriptiv databas över incidens och utfall vid olika cancerbehandlingar.
– Det som är slående när det gäller cancer är att vi har en fundamental brist när det gäller behandlingsdata, säger Nils Wilking, docent vid Karolinska institutet. Svensk cancervård är rik på data, men fattig på användbar information om hur vi ska lägga behandling och få en jämlik sjukvård. Vizcan ska vara både en informationsplattform och ge uppslag till vad vi kan behöver beforska mer.
En överflygning av hälsodataområdet på nationell nivå gav Peter Alvinsson från E-hälsomyndigheten, som berättade mer om arbetet med en nationell digital infrastruktur och EHDS-förordningen.
– En nationell digital infrastruktur ska användas i hela sektorn, oavsett om det är i offentlig vård, hos privata vårdgivare eller i andra myndigheter. Allt handlar om att datadelningen ska underlättas så att den skapar mervärde på ett effektivt och säkert sätt.
– Om vi kan skapa förutsättningar för utbyte av hälsodata vid vårdtillfället, har vi också förutsättningar att kunna jobba med den infrastrukturen vid sekundäranvändning för forskning och innovationer. Det är otroligt viktigt att vi får en enhetlig standard i landet och vi måste lyfta det till en nationell nivå.
Deltagarna fick också själva diskutera olika aspekter av datadriven vård, innan det var dags för paneldiskussion. Ett genomgående tema i både föredrag, gruppdiskussioner och paneldiskussionen var att våga testa och våga utmana, inte minst gäller det lagstiftningen som många lyfter som ett hinder. Många lyfte också värdet av att träffas och diskutera över gränserna på det sätt som temadagen innebar.
– Vi kommer från olika ställen men har en väldigt liknande bild av vad vi kan göra. Och det stärker oss i vårt arbete framåt, konstaterade Reidar Källström.
Från East Sweden Medtech har Anders Brodin och Annika Bergström ansvarat för programmet, och de var mycket nöjda med dagen.
– Vi har fått mycket positiv återkoppling från deltagare och föredragshållare, säger Annika Bergström. Det här är ett ämne som engagerar och många tyckte att det var väldigt bra dragningar och intressanta diskussioner mellan deltagarna. Det ger oerhört mycket när vi kan koppla ihop akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård kring en viktig framtidsfråga på det här sättet.