East Sweden Medtech – ett initiativ för behovsdriven innovation

I slutet av 2019 beslutade Region Östergötland och Linköpings universitet att dra igång en femårig satsning för att driva på innovation och ny teknik i hälso- och sjukvården.

Under 2020 satte arbetet igång och det gick i mål den 30 juni 2025. Nu finns en sammanställning av arbetssätt, resultat och goda exempel från East Sweden Medtech att ta del av.

East Sweden Medtech – ett initiativ för behovsdriven innovation

Satsning på ny innovationsarena

Region Östergötland och Linköpings universitet startar två nya satsningar för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. Det är dels ett centrum för informationsdriven precisionshälsa, dels en gemensam innovationsarena. Satsningarna sker inom ramen för ett nytt samarbetsavtal.

Östergötland är unikt med sin nära koppling mellan näringsliv, universitet och hälso- och sjukvård inom medtech, AI och life science. Region Östergötland ligger långt framme när det gäller metoder inom AI och precisionshälsa, medan Linköpings universitet är nationellt och internationellt profilerat på AI-området och står värd för stora satsningar på superdatorer och avancerad beräkningskraft. Det gäller inte minst den planerade satsningen på Mimer – en av sju europeiska AI-fabriker som planeras vid Linköpings universitet och ska ha fokus inom life science, medicin och materialforskning.

Region Östergötland och Linköpings universitet samverkar redan idag framgångsrikt i utvecklings-, innovations- och forskningsfrågor, där ett exempel är Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) som bedriver världsledande forskning inom gränsområdet medicin, biologi och teknik.

Det är mot den bakgrunden det nya samarbetsavtalet är skrivet. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går snabbt, och med nya möjligheter att analysera hälsodata ökar också möjligheterna att skräddarsy diagnostik och behandling efter varje patients förutsättningar, så kallad precisionshälsa.

– Östergötland är mycket framgångsrikt när det gäller ny teknik som kan förbättra vård och behandling för östgötarna, säger Marie Morell (M), ordförande i regionstyrelsen. För att vi ska kunna fortsätta driva den utvecklingen och ge våra invånare och patienter den bästa tänkbara vården även i framtiden måste Region Östergötland och Linköpings universitet arbeta tillsammans. Genom det här samverkansavtalet sätter vi strukturer på plats som gör att vi stärker framtidens vård för våra invånare.

Stärka innovationer

Målet med samarbetet är att vård- och hälsodata ska kunna användas och komma till nytta på ett bättre sätt, att Östergötlands position inom precisionsmedicin och innovation ska stärkas samt att resultat och innovationer ska spridas inom hälso- och sjukvården.

Samarbetet ska ske genom två konkreta satsningar. Den ena är ”Centrum för informationsdriven precisionshälsa”, ett gemensamt kompetenscentrum som ska stärka forskning, utveckling och innovation inom informationsdriven utveckling och AI i hälso- och sjukvården, och snabba på användningen av ny teknik och arbetssätt.

Den andra är en innovationsarena, som är en vidareutveckling av East Sweden Medtech. East Sweden Medtech har varit en femårig satsning som kopplat ihop vård, akademi och näringsliv för utveckla arbetssätt och processer i hälso- och sjukvården och avslutas vid halvårsskiftet 2025. Det arbetet kommer nu att tas vidare i innovationsarenan.

– Framtidens hälso- och sjukvård är starkt beroende av att den forskning som bedrivs inom LiU och Region Östergötland knyts ihop och att vi nyttjar den innovationskraft som finns inte minst bland personal inom sjukvården. Tillsammans är vi redan idag i framkant inom medtech, men vi måste växla upp snabbt och ha förmåga och kompetens att omsätta den oerhörda mängd data som idag genereras från medicinsk och klinisk forskning till innovationer som kommer till nytta för patienter, säger rektor Jan-Ingvar Jönsson vid Linköpings universitet.

Hälsodata nyckeln till framtidens vård

Att dra nytta av hälsodata är avgörande för att kunna erbjuda patienter och invånare den bästa vården. Det var den samlade bilden från både föredragshållare och deltagare när East Sweden Medtech och De forskande läkemedelsföretagen, Lif, arrangerade en temadag om datadriven, hållbar hälso- och sjukvård.

Över 80 deltagare deltog på temadagen, och bland dem fanns både politiker, patienter, forskare, tjänstepersoner och andra representanter från regioner, näringsliv och akademi.

– Vi har unika förutsättningar här i Östergötland och den känslan har blivit ännu starkare efter den här dagen. Vi har en guldgruva i Sverige när det gäller hälsodata, men vi har en oslipad diamant i Östergötland som vi behöver vårda och sprida lite bättre, konstaterade Marie Morell, regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland, i den avslutande paneldiskussionen.

Marie Morell och Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif, som båda sitter i East Sweden Medtechs styrgrupp, hälsade välkomna till dagen innan Felicia Gabrielsson Järhult från Jönköping University gav en introduktion till nyttan med hälsodata. Det blev inledningen på en spännande dag, som gav åhörarna en både bred och djup bild av var vi står inom området hälsodata i dag.

Reidar Källström är verksamhetschef för informationsdriven utveckling i Region Östergötland, och han beskrev hur Region Östergötlands arbetar med datastyrning och datahantering för att kunna arbeta mer effektivt med informationsdriven vård.

– Vi behöver röra oss från ett applikationscentrerat paradigm till ett informationscentrerat, säger han, där vi utgår från informationen och inte har den inlåst i olika system.

Robert Ring, utvecklingsdirektör i Region Östergötland, och Matts Karlsson, vicerektor forskning vid Linköpings universitet, berättade gemensamt om var Östergötland står när det gäller AI, superdatorer och inte minst den senaste satsningen på Centrum för informationsdriven precisionshälsa.

– Linköpings universitet har ett nationellt uppdrag att skapa en av sju AI-fabriker i Europa, Mimer, och den ska ha särskilt fokus på området life science, berättade Matts Karlsson. Det här handlar om att tillgängliggöra väl strukturerad hälsodata och beräkningskraft.

– Vi behöver ta vara på den guldgruva vi har i form av hälsodata i dag, menade Robert Ring. Massor av goda idéer fastnar för att man inte vet hur man ska ta sig förbi hindren. Lösningen är ett stöd för att testa, införa och implementera AI och precisionsmedicin, och det är Centrum för informationsdriven precisionshälsa.

Claes Lundström, professor vid CMIV och forskningschef vid Sectra, gav en bild av hur storskaligt återbruk av regionala hälsodata kan leda till nytta. Ett av medskicken från honom var att återbruk av hälsodata är rätt sak att göra; det är etiskt motiverat, resursmässigt motiverat och det är efterfrågat av patienterna.

– Återbruk av hälsodata handlar om väldigt grundläggande saker vi vill ha i vår sjukvård. Vi vill optimera högvärdesvården, men lika viktigt är att minimera lågvärdesvården – alltså rensa ut det som inte hjälper våra patienter. För mig är det så uppenbart att vi behöver dra nytta av våra hälsodata för att göra det.

Ett konkret exempel på hur man kan samla och använda data är verktyget Vizcan som Nils Wiking, Karolinska institutet, Elin Fernholm, AstraZeneca, och Margareta Haag, Nätverket mot cancer berättade mer om.  Verktyget samlar data från kvalitetsregister inom cancerområdet och skapar en visualiserad, deskriptiv databas över incidens och utfall vid olika cancerbehandlingar.

– Det som är slående när det gäller cancer är att vi har en fundamental brist när det gäller behandlingsdata, säger Nils Wilking, docent vid Karolinska institutet. Svensk cancervård är rik på data, men fattig på användbar information om hur vi ska lägga behandling och få en jämlik sjukvård. Vizcan ska vara både en informationsplattform och ge uppslag till vad vi kan behöver beforska mer.

En överflygning av hälsodataområdet på nationell nivå gav Peter Alvinsson från E-hälsomyndigheten, som berättade mer om arbetet med en nationell digital infrastruktur och EHDS-förordningen.

– En nationell digital infrastruktur ska användas i hela sektorn, oavsett om det är i offentlig vård, hos privata vårdgivare eller i andra myndigheter. Allt handlar om att datadelningen ska underlättas så att den skapar mervärde på ett effektivt och säkert sätt.

– Om vi kan skapa förutsättningar för utbyte av hälsodata vid vårdtillfället, har vi också förutsättningar att kunna jobba med den infrastrukturen vid sekundäranvändning för forskning och innovationer. Det är otroligt viktigt att vi får en enhetlig standard i landet och vi måste lyfta det till en nationell nivå.

Deltagarna fick också själva diskutera olika aspekter av datadriven vård, innan det var dags för paneldiskussion. Ett genomgående tema i både föredrag, gruppdiskussioner och paneldiskussionen var att våga testa och våga utmana, inte minst gäller det lagstiftningen som många lyfter som ett hinder. Många lyfte också värdet av att träffas och diskutera över gränserna på det sätt som temadagen innebar.

– Vi kommer från olika ställen men har en väldigt liknande bild av vad vi kan göra. Och det stärker oss i vårt arbete framåt, konstaterade Reidar Källström.

Från East Sweden Medtech har Anders Brodin och Annika Bergström ansvarat för programmet, och de var mycket nöjda med dagen.

– Vi har fått mycket positiv återkoppling från deltagare och föredragshållare, säger Annika Bergström. Det här är ett ämne som engagerar och många tyckte att det var väldigt bra dragningar och intressanta diskussioner mellan deltagarna. Det ger oerhört mycket när vi kan koppla ihop akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård kring en viktig framtidsfråga på det här sättet.

Ny temadag om hållbar hälso- och sjukvård

Nu följer East Sweden Medtech upp den lyckade temadagen om hållbar hälso- och sjukvård. Den 25 april arrangeras en heldag om datadriven hållbar hälso- och sjukvård i samverkan med Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

I dag genereras en stor mängd hälsodata, som kan spela en avgörande roll för en hållbar hälso- och sjukvård. En effektiv användning av hälsodata, både primäranvändning och sekundäranvändning, bidrar till bättre beslut, effektivare resursanvändning och bättre patientresultat.

– Frågan är hur kan vi öka användningen av hälsodata för att utveckla en hållbar hälso- och sjukvård och möta framtidens utmaningar, säger Anna Fahlgren, verksamhetsledare för East Sweden Medtech.

– Vi vill skapa en gemensam förståelse för behovet av samverkan för att vi ska kunna dra nytta av all hälsodata. Där behöver hälso- och sjukvården, akademin och industrin agera tillsammans.

Därför arrangerar nu East Sweden Medtech och Lif – de forskande läkemedelsföretagen, en temadag om hur samverkan kring hälsodata kan leda till en hållbar hälso- och sjukvård. Under dagen presenteras en rad konkreta exempel på samverkan kring hälsodata. Bland annat kommer Nasim Bergman Farrokhnia, Industry Director Healthcare and Life Sciences på Microsoft, att ge sin bild av nyttan med hälsodata. Deltagarna får också veta mer om arbetet med hälsodata i Region Östergötland och om ett webbaserat verktyg för jämlik cancervård som testas vid Karolinska Institutet. Från CMIV och Sectra kommer Claes Lundström, professor och forskningschef, för att berätta om storskalig återanvändning av hälsodata.

– Det blir också gruppdiskussioner och en avslutande paneldiskussion med politiker, tjänstepersoner, verksamhetsföreträdare, patientföreträdare och företag, säger Anna Fahlgren.

”Datadriven hållbar hälso- och sjukvård” är den andra temadagen med fokus på hållbar hälso- och sjukvård som East Sweden Medtech arrangerar. Den förra, ”Smarta lösningar för en hållbar hälso- och sjukvård”, arrangerades också tillsammans med Lif – de forskande läkemedelsföretagen, och innehöll både goda exempel och intressanta diskussioner om vad en hållbar sjukvård är och hur vi når dit. På plats den gången fanns ett 60-tal politiker, verksamhetsföreträdare, forskare och representanter för industrin.

– Vi ser fram emot en minst lika intressant och spännande dag den här gången, säger Anna Fahlgren. Vi har gått ut med riktade inbjudningar för att få en bra en balans mellan olika sektorer och intresset har varit mycket stort.

Så kan vi dra nytta av hälsodata

Det är helt nödvändigt att få till kopplingen mellan ingenjörerna och hälso- och sjukvården om vi ska kunna dra nytta av all hälsodata som finns.

Det menar Bertil Guve, civilingenjör vid KTH och projektledare för fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg, som East Sweden Medtech är en av aktörerna bakom.

Fokusområdesprojektet för datadriven hälsa, vård och omsorg handlar om att öka kunskapen kring sekundäranvändning av befintlig hälsodata. Projektet, som finansieras av Medtech4health, samlar en rad framstående initiativ från olika delar av landet – allt för att skapa mer nytta för patienterna.

– Det pågick olika initiativ på olika håll där det fanns gemensamma kontaktytor, berättar Bertil Guve. I dag har vi 30–40 extremt kvalificerade personer över landet som arbetar i projektet.  En del finns i Linköping, med East Sweden Medtech, Sectra, Linköpings universitet och PredictMe.

– Och så har vi vår del i Stockholm där vi på KTH, tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, har tagit ut den största mängden sjukvårdsdata hittills som vi nu går vidare och gör olika analyser på. Ytterligare en part är Barncancerfonden, som vill skapa en global databas med all relevant data inom barncancerområdet.

Syftet med fokusområdesprojektet är att hitta konkreta vägar framåt för kunna lagra hälsodata, och möjliggöra delning av data, för att i nästa steg utveckla exempelvis medicintekniska innovationer, digitala informationssystem och beslutsstöd.

– Det här är ett område som är under snabb utveckling, säger Bertil Guve, och det finns enorma förväntningar på den här datan. Den har ett högt ekonomiskt värde och en hög klinisk effekt.

– Men rent konkret behöver vi fundera på hur vi bygger de här databaserna för datadelning, så att vi tar hänsyn till både historiska och framtida data. Diagnoser kommer att ändras framöver och databaserna måste kunna hantera det.

Med data fattar vi kloka beslut

Fokusområdesprojektet drivs från KTH, som dessutom driver ett delprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det är en fortsättning på ett stort arbete där man har gjort ett datauttag på alla händelser på akutmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset de senaste åtta åren. Där ska man nu gå vidare och göra analyser på den datan.

– Ett exempel är uppföljning vi gör av en diagnos inom infektionsområdet. Där finns det en misstanke om att patienterna skickas på röntgen för tidigt, i ett skede där man inte får de svar man behöver. Vi vill se om det är relaterat till en organisationsförändring där det inte längre finns infektionsläkare på akuten, som vet att man behöver vänta.

– Det finns många olika analyser vi kan göra och den här datan kan hjälpa sjukvården att fatta kloka beslut. Vi har gjort datan möjlig att bearbeta, så att specialisterna i hälso- och sjukvården kan få de svar de behöver.

Bertil Guve är i grunden civilingenjör i industriell ekonomi och har skrivit en avhandling om investeringar i högteknologiska högriskprojekt. När hans son föddes med ett ovanligt syndrom kom han i kontakt med medicintekniken på nära håll och fördjupade sig inom det området.

– Det är helt nödvändigt att få till kopplingen mellan teknik, ingenjörer och hälso- och sjukvård för att kunna dra nytta av hälsodata och se till att medicinteknik verkligen når de som behöver den, säger han.

– Det handlar om att företagen ska kunna kommersialisera den här kunskapen. Och det betyder inte att alla inte kan förenas i att man vill patientens bästa. Det går inte att vara framgångsrik inom medicinteknik om man inte gör nytta.

Workshop avslutade trippelhelixprojekt

East Sweden Medtech har länge fokuserat på 3D och additiv tillverkning. I arbetet med att koppla samman forskning och innovation deltog East Sweden Medtech i en workshop med nya lösningar inom ortopedisk kirurgi.

Workshopen på US i Linköping var en del av ett projekt för studenter från Linköpings universitets maskinteknik samt design och produktutveckling. Syftet med projektet är att undersöka hur väl ortopeder kan använda Sectras 3D-planeringsverktyg för att planera sina operationer.

En av studenternas handledare ortopeden och professorn Jörg Schilcher hoppas att workshopen är början på något större inom Region Östergötland.

– Ny teknik för med sig förändringar och betydande förbättringar inom vården. Ett exempel på detta är digital 3D-visualisering. Dessutom har 3D-utskrifter i plast och metall en viktig roll, särskilt inom precisionsmedicin. Tekniker som kan användas för att förbättra vården av exempelvis den ständigt växande gruppen patienter med problem i muskel- och skelettsystemet, säger Jörg Schlicher, ortoped vid Universitetssjukhuset i Linköping och professor vid Linköpings universitet.

”Viktigt samla kompetensen”

East Sweden Medtech har länge engagerat sig i frågan om 3D och additiv tillverkning och ser ett stort behov av att sammanföra kompetens från hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv. Terese Källberg, verksamhetsledare på East Sweden Medtech var en av deltagarna på den workshop som nyligen arrangerades.

– Det är viktigt att samla all den kompetens som finns för att den nya tekniken ska komma till nytta i vardagen, säger Terese Källberg. Flera av de kliniker vi har haft kontakt med har ett behov, så vi arbetar för att stötta dem i den strävan och försöka utforska former för hur det skulle kunna göras.

Workshopen var den andra av två där Jörg Schilcher och Anton Wiberg, postdoktor och projektledare för additiv tillverkning vid Linköpings universitet, agerade handledare för studentprojekten. Förra året utvecklade studenterna ett bäcken i plast, medan årets projekt resulterade i en höftledsskål.

Våren 2023 tog universitetet en 3D-skrivare för metall i drift. En skrivare som öppnade upp för forskning om tillverkningsprocessen och produktionsflödet, men också om vilka värden som kan uppnås. När maskinen invigdes sade dekanen Johan Ölvander vid Tekniska fakulteten:

 – Det här är ett bra exempel på hur vi kan gå samman – universitet, samhälle, näringsliv och organisationer – för att hjälpas åt och tillsammans skapa förändring.

– Det här projektet är ett lysande exempel på ett tvärvetenskapligt trippelhelixprojekt, där medicin och teknik, regionen, universitetet och näringslivet i Östergötland samarbetar kring banbrytande teknik, menar Terese Källberg.

Och Jimmy Jonasson, produktansvarig för Ortopedi och MSK Radiologi på Sectra, håller med:

– Det har varit otroligt roligt och intressant att få vara en del av detta från Sectras sida! Jag är övertygad om att det är genom samarbete över gränserna och att lära av varandra som vi tillsammans kan skapa något riktigt bra – något som bidrar till en mer effektiv sjukvård och i slutändan gör skillnad för patienterna.

Men ännu återstår många steg innan Universitetssjukhuset i Linköping kan börja tillverka exempelvis egna höftledsskålar. En sådan tillverkning måste bland annat kvalificeras, kunna repeteras, hållfastheten i materialen måste säkras för att leva upp till förordning om medicintekniska produkter (MDR) och CE-märkning.

– Med en egen 3D-printningsverksamhet på sjukhuset kunde vi tillverka plastbäcken för övning, borra och sätta implantat före operation. Vi kunde också testa nya metoder och avancerade ingrepp, vilket skulle förbättra resultaten och minska operationstiderna, säger Jörg Schilcher.

”Innovator’s lunch” – 27 maj

Välkommen på ”Innovator´s lunch” – ett kreativt lunchmöte där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.

Vårens första ”Innovator´s lunch” har temat ”Multimodal monitorering inom neurokirurgi”.

Under lunchen presenterar Jan Hillman, överläkare vid Neurokirurgiska kliniken i Region Östergötland, om tekniker och metoder för att övervaka hjärnans funktion och tillstånd under och efter kirurgiska ingrepp.

Vi bjuder på en enklare lunch – först till kvarn.

Tid: 12.15–13.15
Plats: Lokal Antracit, Norra entrén, US Linköping

”Innovator’s lunch” – 8 april

Välkommen till ett föredrag om AI-projektet för att identifiera kotfrakturer vid CT.

Projektet presenteras av Anna Spångeus, biträdande professor och överläkare inom internmedicin/endokrinologi, Tomas Bjerner, professor och överläkare inom radiologi och Mischa Woisetschläger, docent och överläkare inom radiologi.

Under fyra månader AI-screenades 5 187 undersökningar, där nästan 20 procent flaggades som misstänkta frakturer – hälften tidigare okända eller otillräckligt behandlade. 

Vi bjuder på en enklare lunch – först till kvarn

Tid: 12.15–13.15
Plats: Lokal Antracit, Norra entrén, US Linköping

”Innovator’s lunch” – 25 februari

Välkommen på ”Innovator´s lunch” – ett kreativt lunchmöte där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.

”Innovator´s lunch” har rubriken ”Hur kan drönare kan vara användbara inom Hälso-och sjukvården – Möjligheter och utmaningar för att möta framtidens behov”.

Dagens program presenteras av Aero EDIH, en europeisk digital innovationshubb baserad i Norrköping med fokus på att stödja små och medelstora företag, regionala flygplatser och offentliga organisationer inom flyg- och rymdindustrin i deras digitala och gröna omställning.

Vi bjuder på en enklare lunch – först till kvarn

Tid: 12.15–13.15
Plats: Lokal Antracit, Norra entrén, US Linköping

Innovator’s lunch 28 januari

Välkommen på ”Innovator´s lunch” – ett kreativt lunchmöte där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.

Vårens första ”Innovator´s lunch” har rubriken 3P patientstödsprogram – ny modell för uppföljning av patienter med långvariga sjukdomstillstånd.

Under lunchen presenterar Nil Dizdar Segrell och Carina Hellqvist från Neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping sin nya modell för tätare uppföljning av Parkinsonpatienter. En modell som ger bättre underlag för behandling av symtomen, samtidigt vårdpersonalen avlastas.

Vi bjuder på en enklare lunch – först till kvarn

Tid: 12.15–13.15
Plats: Lokal Dolomiterna, Norra entrén, US Linköping