East Sweden Medtechs studiebesök på Linköpings universitetssjukhus gav en nära bild av hur robotkirurgin fungerar på anopiva.
För att vara den tydliga länken mellan vården, forskningen och innovatörerna behöver vi ha insikt i vårdens behov och det här var en mycket givande dag, säger Terese Källberg, ESMT:s verksamhetsledare.

Det pågår ett koncentrerat arbete kring patienten som ligger nedsövd på bordet i operationssalen. Kvinnan, som är i 60-årsåldern, ska få en tumör bortplockad av roboten Da Vincis armar.

Tumören sitter på ena njuren och med hjälp av tekniken kan överläkare Per Skoglund vända och vrida på njuren och därmed komma åt tumören på ett mycket enklare och samtidigt mycket mer avancerat sätt än vid
öppen kirurgi i operationssalen.

– Bortsett från kostnaderna så finns det egentligen bara fördelar med robotkirurgi, säger Per. Inte minst för patienten som upplever ett betydligt mindre ingrepp och därmed återhämtar sig snabbare och kan lämna sjukhuset efter bara något dygn. Ofta med endast panodil som smärtlindring, istället för starkare preparat.

Vårdtiden efter njurkirurgi har halverats tack vare tekniken, och den snabbare återhämtningen medför kortare sjukskrivning för patienten. Ytterligare en fördel är att det är möjligt att göra kirurgiska ingrepp längre upp i åldrarna.

– Det minskade operationstraumat innebär att vi nu även kan operera patienter som har mindre resurser att klara stora operationer, säger Per.

Till anopiva (anestesi-operation-intensivvård) kom den första roboten 2007 och US i Linköping var då fjärde sjukhus i Sverige att få tillgång till tekniken. Idag görs närmare 95 procent av den urologiska kirurgin med hjälp av robotarna.

Opererar via 3D-bild

Per tar av sig träskorna och sätter sig i själva styrhytten. Han lutar sig över en liten skärm där han i en tydlig 3D-bild ser den del av magen som han ska operera. Med händer och fötter styr han roboten och pratar samtidigt i mikrofon med teamet som arbetar kring patienten.
På tv-skärmar i operationssalen kan personalen följa allt som sker.

Ingreppet går på det antalet minuter som Per planerat. Fort och effektivt. Möjligheterna med tekniken är nära nog oändliga, ändå står salen intill tom, med en sysslolös robot.
Klinikens behov handlar om personalresurser.

– Det är dels en personalfråga, dels en planeringsfråga, menar Per Skoglund. Just nu används inte utrustningen fullt ut. I de bästa av världar skulle vi ha mer ”flygplanstänk” vilket innebär att roboten står stilla så lite som möjligt, men det fungerar inte med personalsituationen som råder.

Till detta ska också vägas att fler kliniker vill ha mer tid för robotkirurgi. Kirurgiska kliniken och gynekologiska kliniken är två exempel.

Smidigare i varje steg

För att hitta en lösning på sjuksköterskebristen startade anestesimottagningen på anopiva ett projekt efter nyår som innebär att rutinerna vid operationer av prostatacancer, radikal prostatektomi, har slimmats.

– Arbetet går smidigare i varje steg, berättar Sara Loumala, anestesisjuksköterska. Alla vet exakt vad de ska göra och var i rummet de ska stå under en operation. Vi har därmed förkortad tiden från det vi kallar kniv i, till kniv ur. Dessutom går förberedelserna inför en operation fortare. Det här har fört med sig att vi kan operera tre patienter om dagen, istället för två, och att vårdköerna har minskat rejält.

Ett tydligt exempel på när behov föder lösningar.

– Det är väldigt nyttigt för oss att komma ut och se hur de anställdas vardag ser ut, säger Anders Brodin, East Sweden Medtechs projektledare. Ju mer vi lär oss desto lättare blir det att förstå verksamheten och det har vi stor nytta av i möten och intervjuer med vårdpersonalen.

Nära bild av vården

Studiebesöket fortsatte med rundvandring på olika avdelningar, bland annat intermediärvårdsavdelningen CIMA. Där berättade intensivvårdssjuksköterskan Katarina Solnevik om den nystartade avdelningen som tar emot patienter som inte behöver vård på intensiven, men som inte är redo att flyttas till en vårdavdelning.

– Syftet med den här dagen var att skapa en verksamhetsnära bild av vården och få en djupare insikt i olika behov där vi från ESMT kan vara med och stötta, avslutar Annika Bergström, projektledare.

”Innovator´s Lunch” den 21 maj

Den 21 maj är det dags för en av vårens ”Innovator´s lunch”. Den här gången med temat ”Testa nya material i hälso- och sjukvården”.

Screenshot

Under BME@LIU-dagen arrangerar East Sweden Medtech en ”Innovator´s Lunch” – ett kreativt möte mellan kliniker och forskare. Under brainstorming-luncherna försöker vi hitta lösningar på vårdens utmaningar. Vi diskuterar kliniska behov, både nu och i framtiden, och låter dem möta forskningen för att skapa innovativa lösningar

Temat för ”Innovator´s lunch” den 21 maj är hur nya material kan komma till nytta i vården. Under lunchen kommer bland annat Pia Lindström från Innovative material arena (IMA) att berätta om sin upplevelse att som första svenska patienten få ett 3D-utskrivet gips.

Vi bjuder på enklare lunch – först till kvarn!

Datum: 21 maj, klockan 12.15-13.15
Plats: US Linköping, lokal Antracit

BME@LiU-dagen

BME@LiU är en konferensdag fylld med aktiviteter som lyfter fram den forskning som bedrivs vid Linköpings universitet inom området medicinsk teknik. Programmet rymmer mer än 40 föredrag inom det biomedicinska forskningsområdet.

Datum och tid: 21 maj, klockan 8.30-17.30
Plats: Hugo Theorellsalen, Antracit och Dolomit samt Ljusgården, plan 9, ingång Norra Entrén, Universitetssjukhuset, Linköping.

Kräm som kan hjälpa huden att läka

Professor Srinivas Uppugunduri har varit intresserad av kroppens läkeprocess ända sedan han startade sin forskningsbana. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att göra tester med en egenframtagen kräm som kan dämpa inflammationer i huden.

Srinivas Uppugunduri arbetar till vardags på Regionalt cancercentrum, Sydöst, i Region Östergötland, där han är verksamhetschef. Han har disputerat i klinisk kemi och är adjungerad professor vid Linköpings universitet. Genom sin forskning har han upptäckt substanser som har både antiinflammatorisk och återfuktande verkan.

Varför har du valt just det här området?

– Tänk dig att du får ett sår i fingret. Det första som händer är att dina vita blodkroppar tar sig till såret och börjar tackla det. Men hur vet de vita blodkropparna exakt vart de ska?

– Jag brukar säga att immunförsvaret är så nära religion man kan komma. Det är fantastiskt! Kroppen tar hand om småskador och ofta märker du inte ens att du har problem. Men det händer att systemet inte fungerar och då kan det istället bli stora problem. I de fallen kan de vita blodkropparna behöva hjälp att dirigeras rätt och det vill jag vara med och säkerställa.

Berätta mer om din forskning?

– Från början tog jag celler från navelsträngen hos nyfödda barn. Jag odlade cellerna vidare och tittade på bindningen av vita blodkroppar. Där upptäckte jag substanserna som kan både lindra och läka inflammationer och samtidigt återfukta huden.

Vad ska du använda VFN-pengarna till?

– Jag vill testa krämen i tre olika grupper; en grupp som har problem med eksem, en som behandlas för solskador, en som har brännskador efter tatuering, eller irritation eller inflammation i huden efter strålterapi.

– Just strålterapin som cancerpatienter får kan orsaka inflammation, och jag vill gärna dela ut gratis prover till den patientgruppen så att de kan använda krämen och återkomma med feedback.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?

– Det finns krämer i vården redan, men de innehåller steroider vilket gör att de slår alldeles för brett. Vår kräm innehåller helt ofarliga substanser och patienterna kan därmed använda dem under långa perioder.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

Johan hjälper patienter med trångest

En stor del av de patienter som undersöks med magnetkamera upplever obehag. Det kan kallas för trångest. Röntgensjuksköterskan och forskaren Johan Kihlberg undersöker om internetbaserad KBT kan vara till hjälp. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att göra en studie.

Johan Kihlberg är sjuksköterska i grunden och har vidareutbildat sig till röntgensjuksköterska. Han arbetar vid röntgenkliniken på Linköpings Universitetssjukhus.

Varför har du valt just det här området?
– Just inom röntgen möts teknik, medicin och omvårdnad, och utvecklingen inom varje del påverkar de andra delarna. Som forskande röntgensjuksköterska får jag möjligheten att jobba med oerhört kompetenta ingenjörer och fysiker och med läkare, psykologer, fysiologer och sjuksköterskor. Det är mycket inspirerande, roligt och lärorikt.

Berätta mer om din forskning?
– Nästan en tredjedel av patienterna som behöver göra en undersökning i magnetkamera (MR) upplever ett obehag. Det finns olika anledningar till obehaget som vi kan kalla för trångest. För en del patienter är trångesten så stor att de behöver sövas. Tekniska utvecklingar har gett större patientutrymme och snabbare bildtagningar, men det räcker inte

– Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektiv vid till exempel rädsla för tandläkarundersökningar. En mer tillgänglig metod är internetbaserad KBT (iKBT) som har haft goda resultat vid olika fobier och depressioner. Målet i denna studie är att utvärdera en anpassad iKBT för patienter som har svårt att utföra MR-undersökningar.

Vad ska du använda VFN-pengarna till?
– De ska användas när vi gör en kartläggning av hur vanligt det är med MR-trångest i Sydöstra sjukvårdsregionen. Därefter kommer vi att anpassa iKBT för MR-trångest och göra en randomiserad kontrollerad studie med personer som upplevt MR-trångest.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?– Patienter som upplever trångest kan få hjälp att genomföra MR-undersökningen. De kan även bli hjälpta med liknande situationer i livet, till exempel andra medicinska undersökningar som datortomografi eller scintigrafi. De som lider svårast av trångest kanske även kan bli hjälpta med mer alldagliga situationer som att åka hiss.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

”Innovator´s lunch” – 9 april

Välkommen till ett kreativt möte mellan kliniker och forskare. Under våra brainstorming-luncher försöker vi hitta lösningar på vårdens utmaningar. Vi diskuterar kliniska behov, både nu och i framtiden, och låter dem möta forskningen för att skapa innovativa lösningar.

Vad är en industrirobot? Och hur kan den användas i sjukvården? Den 9 april är temat för lunchen hur robotar kan göra nytta i vården. Under lunchen delar universitetslektor Marie Jonsson med sig av olika användningsområden och styrkor, svagheter och nya möjligheter med tekniken. Du får dessutom träffa Linda Hermus, kolorektalkirurg i Region Östergötland, som berättar om hur hon använder robotik i sitt arbete.

Vi bjuder på enklare lunch, först till kvarn!

Datum och tid: 9 april, 12.15–13.15


Plats: Lokal Antracit, Norra entrén, US Linköping

För mer information kontakta: annika.bergstrom@eastswedenmedtech.se

Antibiotika som styr mot infektionsområdet

Forskaren Baris Ata Borsas nya teknik producerar antibiotika som på ett unikt sätt dödar patogener i kroppen som orsakar infektion.
Med den här tekniken kan vi erbjuda en säkrare behandling med mindre biverkningar för patienter med cancer eller svåra infektioner, säger han.

Baris Ata Borsa är klinisk mikrobiolog och har arbetat på olika sjukhus som specialist i mer än tio år innan han kom till Sverige för att ta del i ett läkemedelsutvecklingsprojekt. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att undersöka möjligheterna att skapa ett företag kring sin plattform för utveckling av läkemedel.

Varför har du valt det här området?

– Sedan början av min karriär har jag varit intresserad av antimikrobiell resistens (AMR). Multi-läkemedelsresistenta patogener är ett av de mest kritiska hoten mot människan i dag. Det är en utmaning som måste tacklas, och jag bestämde mig för att vara en del av kampen.

Berätta om din forskning?

– Min forskning handlar om att utveckla innovativa antimikrobiella medel för att bekämpa AMR. Det är oerhört viktigt eftersom 4,95 miljoner människor under 2019 dog av sjukdomar där bakteriell AMR spelade en roll. Av dessa var 1,27 miljoner ett direkt resultat av AMR. Om situationen lämnas obevakad, beräknas att tio miljoner människor kan dö varje år till följd av AMR omkring år 2050.

– I mitt projekt utvecklar vi en plattformsteknik som producerar antibiotika som riktas mot patogener som orsakar sjukdom. Det innebär att antibiotikan cirkulerar i kroppen som en GPS och letar efter patogenen, utan att skada några andra bakterier eller patientens kropp. När antibiotikan når infektionsområdet kommer de att aktiveras för att döda patogenen och behandla infektionen.

Vad ska du använda pengarna till?

– Vi behöver hitta en väg för att komma ut på marknaden och bidraget kommer att användas för att undersöka hur vi kan skapa ett företag kring vår teknik.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?

– Vår plattform har potential att göra stor förändring i behandlingen av infektionssjukdomar och cancer. Om vi lyckas, tack vare vår riktade behandlingsstrategi, kommer patienter med läkemedelsresistenta infektionssjukdomar få en ny chans och cancerpatienter kommer att behandlas på ett säkrare sätt, med mindre biverkningar.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

Sallam forskar om sårläkning

Hudskador är utmanande, inte bara för att de orsakar smärta, utan också för att de är psykologiskt påfrestande.
Doktoranden Sallam Abdallah vill förstå sårläkningsprocessen med hjälp av stamcellsbaserad terapi. Nu får hon 50 000 kronor av VFN-programmet för att fortsätta sin forskning.

Sallam Abdallah tog sin magisterexamen i biologi vid The Hashemite University i Jordanien. Därefter arbetade hon som forskningsassistent i Human Genetics and Stem Cell-gruppen vid University of Sharjah, Förenade Arabemiraten, innan hon inledde sin forskarutbildning 2021 vid Linköpings universitet.

Varför har du valt just det här området?

– Stamcellers förmåga att utvecklas till olika celltyper kan hjälpa till att avslöja mysterierna kring regenerering och reparation i människokroppen. Jag är oerhört glad över detta projekt eftersom mina vetenskapliga forskningsintressen ligger inom stamceller och translationell forskning.

– Linköpings universitet är en mycket aktiv forsknings- och utbildningsmiljö, med ett världsomspännande rykte och stor potential. Jag är imponerad av det nära samarbetet mellan universitetet och universitetssjukhuset där våra forskningsrön sträcker sig utanför gränserna för forskningslabb och vetenskapliga uppsatser och tillämpas kliniskt.

Berätta om din forskning?

– Stamceller utvunna ur fettvävnad kan transformeras till olika celltyper. Det innebär att de kan vara till stor nytta i läkningsprocessen av sår.

– Att undersöka effekten av epigenetiska modifieringar på fetthärledda stamceller i kombination med tredimensionell struktur kommer att hjälpa oss att övervinna de hinder som finns i behandlingen av hudsjukdomar och kring sårläkning och brännskador.

Vad ska du använda pengarna till?

– Vi vill bygga en portal där kunskap översätts till verkliga tillämpningar. Genom multidisciplinär forskning för vi samman akademin, industrin och hälso- och sjukvården.

– Dessutom kommer vi att undersöka möjligheten att integrera vanligt använda biomaterial för kliniska förband med vår intervention, det skulle kunna förbättra läkningsprocessen betydligt.

Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?

– Vi vill minska risken att patienter drabbas av komplikationer under läkningsprocessen. Därmed hoppas vi att behovet av långa vistelser på vårdinrättningar minskar drastiskt.

– Även kirurger och sjuksköterskor som i dag lägger mycket tid och arbete på kirurgisk terapi och hudtransplantationer kommer att dra nytta av våra resultat. Dessutom kan vårt arbete få socioekonomiska fördelar, i och med att kostnaderna för att behandla svårläkta sår förutspås minska.

Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.

”Innovator´s lunch” – 19 mars

Välkommen till ett kreativt möte mellan kliniker och forskare. Under våra brainstorming-luncher försöker vi hitta lösningar på vårdens utmaningar. Vi diskuterar kliniska behov, både nu och i framtiden, och låter dem möta forskningen för att skapa innovativa lösningar.

Den 19 mars är temat för lunchen hur digitala tvillingar kan komma till nytta i vården. Visual Sweden-projektet MedigiT (Medicinsk digital Tvilling) ska effektivisera tillämpningen av personliga digitala modeller i vården. På den här lunchen får du höra mer om hur en medicinsk digital tvilling kan skapa värden för vården. Lunchen inleds med några korta presentationer från Visual Sweden, Linköpings Science Park och Linköpings universitet.

Vi bjuder på enklare lunch – först till kvarn!

Datum: 19 mars, klockan 12.15-13.15
Plats: US Linköping, lokal Antracit

För mer information kontakta: annika.bergstrom@eastswedenmedtech.se

BME@LiU-dagen är tillbaka!

Den 21 maj 2024 är det dags för årliga BME@LiU – en hel dag fylld av aktiviteter som lyfter fram forskningen som bedrivs vid Linköpings universitet inom medicinsk teknik.

Just området medtech är skärningspunkten mellan många av LiU:s styrkor och strategiska områden. Här utvecklas toppmoderna teknologier som biosensorer, medicinsk bildbehandling, AI, e-hälsa och visualisering med många tillämpningar inom life science.

BME@LiU är en mötesplats för forskare, företag, organisationer, studenter och kliniker som på något sätt bidrar till BME-teknologier.

Årets upplaga, den femte i ordningen, fokuserar på styrkeområdena Cancer och Inflammation och infektion (MIIC).

East Sweden Medtech är representerat såväl i organisationskommittén som i programkommittén och bland annat är verksamhetsledare Anna Fahlgren med och arrangerar sessionen om styrkeområdet Cancer. Avsikten med sessionen är att belysa några av de tvärvetenskapliga projekt som pågår och att främja fortsatt samverkan inom området.

Under BME-dagen kommer ESMT dessutom att ha ett informationsbord på mässan, för att sprida information och samverka med andra aktörer.

Läs mer och anmäl dig till BME@LiU 2024 här. I anmälan kan du skicka in abstract för en muntlig presentation eller poster, eller reservera plats för ditt företag/organisation i Research Arena.

Anmälan till BME@LiU

Fler innovatörsluncher i vår

East Sweden Medtech fortsätter satsningen på ”Innovators lunch”. Under våren blir det fem kreativa lunchmöten där kliniker och forskare kan brainstorma fram lösningar på vårdens utmaningar.

Den första ”Innovators lunch” arrangeras tisdagen den 20 februari och har temat egenmonitorering. På plats för att ge en kort introduktion är Mattias Elg, professor vid Linköpings universitet, och Petra Jacobson, specialistsjuksköterska på lungmedicinska kliniken och forskare vid Linköpings universitet.

– Vi kommer att diskutera evidens kring egenmonitorering och om det finns mer eller mindre framgångsrika områden där egenmonitorering har visat sig vara effektivt, säger Annika Bergström, projektledare på East Sweden Medtech.

– Målet med våra innovatörsluncher är att bjuda in till en lunch där kliniker kan presentera sina nuvarande och framtida behov för inbjudna forskare för att se hur vi tillsammans kan lösa vårdens utmaningar.

Innovator’s lunch fortsätter den 19 mars med temat ”Digitala tvillingar”, den 9 april handlar det om ”Robotik”, den 21 maj är det ”Materialforskning” som står på agendan och den 11 juni ligger fokus på 3D.

”Innovators lunch” arrangeras i samarbete med Region Östergötlands enhet Förbättring och Innovation samt LiU Innovation. Samtliga tillfällen hålls klockan 12.15-13.15 i lokalen Antracit vid Norra entrén till Universitetssjukhuset i Linköping.