Så kan hälsodata skapa nytta
Hur kan hälsodata delas och användas för att skapa största möjliga nytta för patienterna? Det är grundfrågan i det Vinnova-finansierade projektet ValCuria som East Sweden Medtech är en av parterna bakom.
– Det finns så otroligt mycket potential i den data som finns lagrad, säger Karin Stacke på Sectra, som samordnar projektet.
Hälsodata är hårdvaluta i dag, men det finns många hinder på vägen innan hälsodata kan bli till innovationer som skapar nytta för vården. Syftet med ValCuria är att förbättra datadriven hälso- och sjukvård och få till en effektiv vidareanvändning av vårddata, något som kan skapa nya affärsmöjligheter och framför allt en ökad patientnytta.
ValCuria är ett samarbetsprojekt mellan Sectra, Region Östergötland, Linköpings universitet och East Sweden Medtech, där Sectra är ledande projektpart. Projektet innehåller flera delar, som policyutveckling, affärsutveckling och metodutveckling.
– Policydelarna handlar om hur vi kan hjälpa medarbetarna att göra rätt, säger Karin Stacke. En del är vilka förutsättningar det finns legalt att hantera data. Men bara för att man får dela är det inte säkert att man ska dela, och där har Region Östergötland behov av att slå fast när man delar data och med vem.
– Målet med policydelen är att skapa en färdig mall med ett bra case och utgå från det. Vi vill att det ska bli så konkret dom möjligt. Så vi hoppas att vi ska få ut konkreta och användbara policyer.
En annan viktig del i projektet handlar om affärsutveckling, hur man kan bygga innovativa tjänster och förädla den hälsodata som finns.
– Det finns så mycket värdeskapande applikationer, produkter och tjänster som skulle kunna utvecklas för patienter och vårdgivare, så mycket potential i all data som lagras och som inte kommer till användning, säger Karin Stacke.
– Samtidigt är det givetvis oerhört viktigt att hantera data på ett ansvarsfullt sätt med patientintegriteten i åtanke.
Den tredje delen i projektet handlar om metodutveckling, Mycket av dagens hälsodata är inte gjord för att analyseras, exempelvis eftersom information står i fritext.
– Vi har ett delprojekt där vi ser om det går att automatisera klassificeringen av remisser och svar från radiologer med AI och textanalys, berättar Karin Stacke.
ValCuria är ett samarbetsprojekt mellan industrin, akademin och hälso- och sjukvården och just det ser Karin Stacke som avgörande för att projektet ska lyckas.
– Östergötland är en föregångare när det gäller att hitta bra initiativ och mötesplatser. East Sweden Medtech är en sådan plats. Om vi kan få till gemensamma ytor där vi träffas, diskuterar och förstår varandras behov så kan vi bygga bättre verktyg och stärka vården.
– Från industrin vill vi bygga bra verktyg och ge bättre vård. Därför är samverkan väldigt värdefull. Det här är inget som någon part kan göra på egen hand, vi behöver varandra.
Innovationsmässa lockade många
Innovationsmässan för hälso- och sjukvården på Universitetssjukhuset i Linköping blev mycket lyckad. Ett 30-tal utställare fanns på plats för att visa upp nya lösningar och diskutera innovation med besökarna.
– Vi har haft många besökare och många intressanta utställare, säger Terese Källberg, verksamhetsledare på East Sweden Medtech.
Innovationsmässan arrangeras av East Sweden Medtech tillsammans med Förbättring och innovation i Region Östergötland samt Institutionen för Medicinsk teknik vid Linköpings universitet.
– Innovationsmässan är ett sätt att skapa en mötesplats för hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv, säger Terese Källberg. Syftet är att hälso- och sjukvården ska få möjlighet att diskutera sina behov och idéer. Och det har varit en mycket bra dag med massor av intressanta diskussioner och möten på mässgolvet.
Sjuksköterskorna Stina Kronevik, Amelie Svejdur och Ann-Charlotte Flodström från medicinska och geriatriska akutkliniken var några av dem som besökte innovationsmässan för att få en inblick i olika innovationer inom hälso- och sjukvården.
– Vi är här för att hitta idéer och lösningar som kan förbättra och förenkla vården, säger Amelie Svejdur. Just nu har vi tittat på ett system för patientlarm.
– Det är viktigt med omvärldsbevakning, och den här mässan är ett jättebra initiativ som ger oss en inblick i vad som är möjligt, säger Stina Kronevik.
Bland besökarna fanns också Reidar Källström, verksamhetschef för innovationsdriven utveckling i Region Östergötland.
– Det händer mycket inom informationsområdet med alla applikationer som är beroende av information, säger han. Det är spännande att träffa dem som är djupt insatta i dessa frågor och se om det finns lösningar att använda i våra verksamheter.
En av utställarna på innovationsmässan var Andreas Bengtsson från Vikbolandet, geriatriker, som har utvecklat ett multiinstrument för att filma och fotografera i trånga utrymmen, som exempelvis hörselgången.
– Det började när jag gjorde ett ST-projekt på ett äldreboende, där vi såg att många äldre hade vaxproppar – något som vi vet kan påverka livskvaliteten mycket negativt. Jag ville ge undersköterskor och sjuksköterskor ett verktyg för att fotografera och filma i hörselgången, som de sedan kan skicka till en läkare på distans för bedömning.
– Nu har vi vidareutvecklat kameran för andra delar av kroppen och tagit fram ett kompletterande instrument som fungerar som en tång.
Förutom utställarna kunde besökarna även lyssna på olika föreläsningar och seminarier. Under förmiddagens föreläsningar berättade docent Jonas Lantz om erfarenheter av medicinska digitala tvillingar vid hjärtklaffskirurgi och docent Gunnar Cedersund om de matematiska modeller för människokroppens huvudorgan som han har utvecklat.
Under lunchen anordnade East Sweden Medtech en välbesökt ”Innovator’s lunch” om cybersäkerhet. Mattias Larsson, Region Östergötlands verksamhetschef för infrastruktur och IT-säkerhetstjänster, och Linda Rosén, säkerhetsansvarig för medicinsk teknik vid Region Östergötland, pratade om vikten av säkerhet när vården blir alltmer digitaliserad.
På eftermiddagen arrangerade East Sweden Medtech också ett seminarium om sårbehandlingens möjligheter och utmaningar i Östergötland, som modererades av Peter Hult, projektledare på East Sweden Medtech. Inledningsvis talade Johan Junker, forskare vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC), Zacharias Sjöberg, vd för Seber Medical, och Anna Carlsson, distriktssköterska på Boxholms vårdcentral, om sina perspektiv på sårbehandling utifrån vården, forskningen och näringslivet.
– Patienter med sår är ofta en lågt prioriterad grupp inom hälso- och sjukvården. Det resulterar i att hälften av dem aldrig får en korrekt diagnos. Trots att dessa patienter kan lida av svåra kroniska sår som påverkar deras livskvalitet, får de ofta ingen grundlig utredning av sårens orsaker, berättar Anna Carlsson.
Seminariet om sårbehandling avslutades med ett samtal under rubriken ”Vilka möjligheter ser vi för framtidens sårbehandling”. Under samtalet diskuterade bland andra Andreas Westöö, (L) förste vice ordförande i Region Östergötlands regionstyrelse, frågor kring sårbehandlingens utmaningar, framtida lösningar och forskning.
Möt framtiden på Innovationsmässan
Den 6 november är det dags för årets innovationsmässa för hälso- och sjukvård på Universitetssjukhuset i Linköping.
– Innovationsmässan är en unik chans att få en inblick i den senaste utvecklingen inom medicinsk teknik. Har du en idé på hur hälso- och sjukvården kan utvecklas, så finns det innovationsrådgivare på plats som du kan diskutera din idé eller lösning med, säger Peter Hult, samverkanskoordinator på Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik och East Sweden Medtech.
Under mässan i Ljusgården på Universitetssjukhuset finns ett drygt 20-tal innovatörer, företag och verksamheter som utvecklar nya lösningar för hälso- och sjukvården. Bland annat presenteras nya metoder att behandla sår, innovativa material som kan lösa behov i vården, AI-baserade produkter för beslutsstöd och mycket, mycket mer.
– Syftet med mässan är att visa upp lösningar som redan finns, färdigutvecklade eller som idéer, men också att lägga grunden för samverkan mellan utställarna och deltagare på mässan, fortsätter Peter Hult.
Innovationsmässan pågår 10.00–15.00 och är gratis för besökare. Före lunch arrangeras en föreläsning om digitala tvillingar med Jonas Lantz, docent och universitetslektor vid Linköpings universitet och Gunnar Cedersund, universitetslektor och docent vid Linköpings universitet, som kommer att berätta om medicinska digitala tvillingar vid hjärtklaffskirurgi.
På lunchen arrangeras ett Innovator’s lunch med temat cybersäkerhet. Under lunchen berättar Magnus Lundqvist, rådgivare inom cybersäkerhet, om ledarskapets roll för ökad cybersäkerhet medan Peter Feldt och Mattias Larsson, IT-säkerhetsspecialister från Region Östergötland, pratar om sårbarheter i IT-system.
På eftermiddagen arrangeras ett seminarium om sårbehandling med bland annat Johan Junker, forskare vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC), Zacharias Sjöberg, vd för Seber Medical och Anna Carlsson, distriktssköterska på Boxholms vårdcentral, som kommer att ge sina perspektiv om sårbehandling från vården, forskningen och näringslivet.
– Mässan är inte bara till för att visa upp tekniska framsteg, det är också en viktig mötesplats där innovatörer kan få rådgivning och diskutera sina idéer, säger Peter Hult.
Innovationsrådgivare från Förbättring och innovation och East Sweden Medtech kommer att vara på plats under hela dagen för att besvara frågor och hjälpa till att utveckla nya idéer.
Innovationsmässan arrangeras av East Sweden Medtech tillsammans med Förbättring och innovation vid Region Östergötland och Institutionen för Medicinsk teknik vid Linköpings universitet.
Program för Innovationsveckan: https://innovationweek.eastsweden.se/program/
Lunch för smarta lösningar
En smidig och enkel mötesplats för kliniker, akademiker och forskare. Det är grundidén med Innovator’s lunch.
– Den här typen av prestigelösa träffar är bra både för lärande och utveckling, säger Annika Bergström, projektledare på East Sweden Medtech och initiativtagare till lunchkonceptet.
Sedan starten av Innovator’s lunch, våren 2023, har många viktiga ämnen avhandlats – robotik, 3D/AM, digitala tvillingar, egenmonitorering och materialforskning, för att nämna några.
Målsättningen är att till varje tillfälle bjuda in två föredragshållare, en från akademin och en från hälso- och sjukvården.
– Vi har ofta ganska breda teman och det blir intressant med två olika angreppssätt på ämnet, säger Annika Bergström.
Hon tar egenmonitorering som exempel.
– Då gav Petra Jacobson, specialistsjuksköterska på lungmedicinska kliniken, sin syn på arbetet med att involvera patienterna mer i sin egen vård, och professor Mattias Elg, som bland annat forskar om just effektivisering och kvalitetsutveckling av vård och omsorg, gav sin syn utifrån forskningen.
– Jag vet att de lärde sig mycket av varandra.
Nu närmar sig första träffen efter sommaren. Den 17 september står borden dukade med lättare lunch och diskussionstemat är Nära vård. På plats är bland andra Niclas Hilding, chef för Närsjukvården i centrala länsdelen i Region Östergötland.
– Nära vård innebär att personalens arbete utgår från patientens förutsättningar. Vi kommer att prata om vilka möjligheter det finns att flytta mer av vården till hemmet, säger Annika Bergström.
– I övrigt har vi inte spikat höstens teman riktigt än, men cybersäkerhet kan bli ett av dem, fortsätter hon.
East Sweden Medtechs roll i luncherna är att fånga upp identifierade behov i hälso- och sjukvården och hjälpa till att koppla ihop dem med ny teknik, nya arenor eller nya områden, eller för den delen med befintlig teknik som kan vara till nytta.
Och just konkreta behov vill Annika se mer av under höstens luncher.
– Min förhoppning är att fler behov från den kliniska verksamheten ska lyftas. Kanske har någon en idé som behöver pitchas? Gärna någon som jobbar i verksamheten och har ett tydligt önskemål på en produkt eller metod som kan förbättra arbetet, säger hon.
– Det kommer att vara akademiker och forskare på plats för att lyssna och de behöver höra det här direkt från dem som står i behov av en smart och innovativ lösning. På det här sättet kan viktiga kontakter knytas – precis som syftet är med Innovator´s lunch.
Har du en idé som du vill ta upp under en lunch?
Välkommen att kontakta Annika Bergström på annika.bergstrom@eastswedenmedtech.se
Per opererar med robotens armar
East Sweden Medtechs studiebesök på Linköpings universitetssjukhus gav en nära bild av hur robotkirurgin fungerar på anopiva.
– För att vara den tydliga länken mellan vården, forskningen och innovatörerna behöver vi ha insikt i vårdens behov och det här var en mycket givande dag, säger Terese Källberg, ESMT:s verksamhetsledare.
Det pågår ett koncentrerat arbete kring patienten som ligger nedsövd på bordet i operationssalen. Kvinnan, som är i 60-årsåldern, ska få en tumör bortplockad av roboten Da Vincis armar. Tumören sitter på ena njuren och med hjälp av tekniken kan överläkare Per Skoglund vända och vrida på njuren och därmed komma åt tumören på ett mycket enklare och samtidigt mycket mer avancerat sätt än vid öppen kirurgi.
– Bortsett från kostnaderna så finns det egentligen bara fördelar med robotkirurgi, säger Per. Inte minst för patienten som upplever ett betydligt mindre ingrepp och därmed återhämtar sig snabbare och kan lämna sjukhuset efter bara något dygn. Ofta med endast panodil som smärtlindring, istället för starkare preparat.
Vårdtiden efter njurkirurgi har halverats tack vare tekniken, och den snabbare återhämtningen medför kortare sjukskrivning för patienten. Ytterligare en fördel är att det är möjligt att göra kirurgiska ingrepp längre upp i åldrarna.
– Det minskade operationstraumat innebär att vi nu även kan operera patienter som har mindre resurser att klara stora operationer, säger Per.
Till anopiva (anestesi-operation-intensivvård) kom den första roboten 2007 och US i Linköping var då fjärde sjukhus i Sverige att få tillgång till tekniken. Idag görs närmare 95 procent av den urologiska kirurgin med hjälp av robotarna.
Opererar via 3D-bild
Per tar av sig träskorna och sätter sig i själva styrhytten. Han lutar sig över en liten skärm där han i en tydlig 3D-bild ser den del av magen som han ska operera. Med händer och fötter styr han roboten och pratar samtidigt i mikrofon med teamet som arbetar kring patienten.
På tv-skärmar i operationssalen kan personalen följa allt som sker.
Ingreppet går på det antalet minuter som Per planerat. Fort och effektivt. Möjligheterna med tekniken är nära nog oändliga, ändå står salen intill tom, med en sysslolös robot.
Klinikens behov handlar om personalresurser.
– Det är dels en personalfråga, dels en planeringsfråga, menar Per Skoglund. Just nu används inte utrustningen fullt ut. I de bästa av världar skulle vi ha mer ”flygplanstänk” vilket innebär att roboten står stilla så lite som möjligt, men det fungerar inte med personalsituationen som råder.
Till detta ska också vägas att fler kliniker vill ha mer tid för robotkirurgi. Kirurgiska kliniken och gynekologiska kliniken är två exempel.
Smidigare i varje steg
För att hitta en lösning på sjuksköterskebristen startade anestesimottagningen på anopiva ett projekt efter nyår som innebär att rutinerna vid operationer av prostatacancer, radikal prostatektomi, har slimmats.
– Arbetet går smidigare i varje steg, berättar Sara Loumala, anestesisjuksköterska. Alla vet exakt vad de ska göra och var i rummet de ska stå under en operation. Vi har därmed förkortad tiden från det vi kallar kniv i, till kniv ur. Dessutom går förberedelserna inför en operation fortare. Det här har fört med sig att vi kan operera tre patienter om dagen, istället för två, och att vårdköerna har minskat rejält.
Ett tydligt exempel på när behov föder lösningar.
– Det är väldigt nyttigt för oss att komma ut och se hur de anställdas vardag ser ut, säger Anders Brodin, East Sweden Medtechs projektledare. Ju mer vi lär oss desto lättare blir det att förstå verksamheten och det har vi stor nytta av i möten och intervjuer med vårdpersonalen.
Nära bild av vården
Studiebesöket fortsatte med rundvandring på olika avdelningar, bland annat intermediärvårdsavdelningen CIMA. Där berättade intensivvårdssjuksköterskan Katarina Solnevik om den nystartade avdelningen som tar emot patienter som inte behöver vård på intensiven, men som inte är redo att flyttas till en vårdavdelning.
– Syftet med den här dagen var att skapa en verksamhetsnära bild av vården och få en djupare insikt i olika behov där vi från ESMT kan vara med och stötta, avslutar Annika Bergström, projektledare.
Kräm som kan hjälpa läkning
Professor Srinivas Uppugunduri har varit intresserad av kroppens läkeprocess ända sedan han startade sin forskningsbana. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att göra tester med en egenframtagen kräm som kan dämpa inflammationer i huden.
Srinivas Uppugunduri arbetar till vardags på Regionalt cancercentrum, Sydöst, i Region Östergötland, där han är verksamhetschef. Han har disputerat i klinisk kemi och är adjungerad professor vid Linköpings universitet. Genom sin forskning har han upptäckt substanser som har både antiinflammatorisk och återfuktande verkan.
Varför har du valt just det här området?
– Tänk dig att du får ett sår i fingret. Det första som händer är att dina vita blodkroppar tar sig till såret och börjar tackla det. Men hur vet de vita blodkropparna exakt vart de ska?
– Jag brukar säga att immunförsvaret är så nära religion man kan komma. Det är fantastiskt! Kroppen tar hand om småskador och ofta märker du inte ens att du har problem. Men det händer att systemet inte fungerar och då kan det istället bli stora problem. I de fallen kan de vita blodkropparna behöva hjälp att dirigeras rätt och det vill jag vara med och säkerställa.
Berätta mer om din forskning?
– Från början tog jag celler från navelsträngen hos nyfödda barn. Jag odlade cellerna vidare och tittade på bindningen av vita blodkroppar. Där upptäckte jag substanserna som kan både lindra och läka inflammationer och samtidigt återfukta huden.
Vad ska du använda VFN-pengarna till?
– Jag vill testa krämen i tre olika grupper; en grupp som har problem med eksem, en som behandlas för solskador, en som har brännskador efter tatuering, eller irritation eller inflammation i huden efter strålterapi.
– Just strålterapin som cancerpatienter får kan orsaka inflammation, och jag vill gärna dela ut gratis prover till den patientgruppen så att de kan använda krämen och återkomma med feedback.
Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Det finns krämer i vården, men de innehåller steroider vilket gör att de slår alldeles för brett. Vår kräm innehåller helt ofarliga substanser och patienterna kan därmed använda dem under långa perioder.
Fotnot: VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.
Johan hjälper patienter med trångest
En stor del av de patienter som undersöks med magnetkamera upplever obehag. Det kan kallas för trångest. Röntgensjuksköterskan och forskaren Johan Kihlberg undersöker om internetbaserad KBT kan vara till hjälp. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att göra en studie.
Johan Kihlberg är sjuksköterska i grunden och har vidareutbildat sig till röntgensjuksköterska. Han arbetar vid röntgenkliniken på Linköpings Universitetssjukhus.
Varför har du valt just det här området?
– Just inom röntgen möts teknik, medicin och omvårdnad, och utvecklingen inom varje del påverkar de andra delarna. Som forskande röntgensjuksköterska får jag möjligheten att jobba med oerhört kompetenta ingenjörer och fysiker och med läkare, psykologer, fysiologer och sjuksköterskor. Det är mycket inspirerande, roligt och lärorikt.
Berätta mer om din forskning?
– Nästan en tredjedel av patienterna som behöver göra en undersökning i magnetkamera (MR) upplever ett obehag. Det finns olika anledningar till obehaget som vi kan kalla för trångest. För en del patienter är trångesten så stor att de behöver sövas. Tekniska utvecklingar har gett större patientutrymme och snabbare bildtagningar, men det räcker inte.
– Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektiv vid till exempel rädsla för tandläkarundersökningar. En mer tillgänglig metod är internetbaserad KBT (iKBT) som har haft goda resultat vid olika fobier och depressioner. Målet i denna studie är att utvärdera en anpassad iKBT för patienter som har svårt att utföra MR-undersökningar.
Vad ska du använda VFN-pengarna till?
– De ska användas när vi gör en kartläggning av hur vanligt det är med MR-trångest i Sydöstra sjukvårdsregionen. Därefter kommer vi att anpassa iKBT för MR-trångest och göra en randomiserad kontrollerad studie med personer som upplevt MR-trångest.
Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Patienter som upplever trångest kan få hjälp att genomföra MR-undersökningen. De kan även bli hjälpta med liknande situationer i livet, till exempel andra medicinska undersökningar som datortomografi eller scintigrafi. De som lider svårast av trångest kanske även kan bli hjälpta med mer alldagliga situationer som att åka hiss.
Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.
Antibiotika som styr mot infektionsområdet
Forskaren Baris Ata Borsas nya teknik producerar antibiotika som på ett unikt sätt dödar patogener i kroppen som orsakar infektion.
– Med den här tekniken kan vi erbjuda en säkrare behandling med mindre biverkningar för patienter med cancer eller svåra infektioner, säger han.
Baris Ata Borsa är klinisk mikrobiolog och har arbetat på olika sjukhus som specialist i mer än tio år innan han kom till Sverige för att ta del i ett läkemedelsutvecklingsprojekt. Nu får han 50 000 kronor från VFN-programmet för att undersöka möjligheterna att skapa ett företag kring sin plattform för utveckling av läkemedel.
Varför har du valt det här området?
– Sedan början av min karriär har jag varit intresserad av antimikrobiell resistens (AMR). Multi-läkemedelsresistenta patogener är ett av de mest kritiska hoten mot människan i dag. Det är en utmaning som måste tacklas, och jag bestämde mig för att vara en del av kampen.
Berätta om din forskning?
– Min forskning handlar om att utveckla innovativa antimikrobiella medel för att bekämpa AMR. Det är oerhört viktigt eftersom 4,95 miljoner människor under 2019 dog av sjukdomar där bakteriell AMR spelade en roll. Av dessa var 1,27 miljoner ett direkt resultat av AMR. Om situationen lämnas obevakad, beräknas att tio miljoner människor kan dö varje år till följd av AMR omkring år 2050.
– I mitt projekt utvecklar vi en plattformsteknik som producerar antibiotika som riktas mot patogener som orsakar sjukdom. Det innebär att antibiotikan cirkulerar i kroppen som en GPS och letar efter patogenen, utan att skada några andra bakterier eller patientens kropp. När antibiotikan når infektionsområdet kommer de att aktiveras för att döda patogenen och behandla infektionen.
Vad ska du använda pengarna till?
– Vi behöver hitta en väg för att komma ut på marknaden och bidraget kommer att användas för att undersöka hur vi kan skapa ett företag kring vår teknik.
Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Vår plattform har potential att göra stor förändring i behandlingen av infektionssjukdomar och cancer. Om vi lyckas, tack vare vår riktade behandlingsstrategi, kommer patienter med läkemedelsresistenta infektionssjukdomar få en ny chans och cancerpatienter kommer att behandlas på ett säkrare sätt, med mindre biverkningar.
Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.
Sallam forskar om sårläkning
Hudskador är utmanande, inte bara för att de orsakar smärta, utan också för att de är psykologiskt påfrestande.
Doktoranden Sallam Abdallah vill förstå sårläkningsprocessen med hjälp av stamcellsbaserad terapi. Nu får hon 50 000 kronor av VFN-programmet för att fortsätta sin forskning.
Sallam Abdallah tog sin magisterexamen i biologi vid The Hashemite University i Jordanien. Därefter arbetade hon som forskningsassistent i Human Genetics and Stem Cell-gruppen vid University of Sharjah, Förenade Arabemiraten, innan hon inledde sin forskarutbildning 2021 vid Linköpings universitet.
Varför har du valt just det här området?
– Stamcellers förmåga att utvecklas till olika celltyper kan hjälpa till att avslöja mysterierna kring regenerering och reparation i människokroppen. Jag är oerhört glad över detta projekt eftersom mina vetenskapliga forskningsintressen ligger inom stamceller och translationell forskning.
– Linköpings universitet är en mycket aktiv forsknings- och utbildningsmiljö, med ett världsomspännande rykte och stor potential. Jag är imponerad av det nära samarbetet mellan universitetet och universitetssjukhuset där våra forskningsrön sträcker sig utanför gränserna för forskningslabb och vetenskapliga uppsatser och tillämpas kliniskt.
Berätta om din forskning?
– Stamceller utvunna ur fettvävnad kan transformeras till olika celltyper. Det innebär att de kan vara till stor nytta i läkningsprocessen av sår.
– Att undersöka effekten av epigenetiska modifieringar på fetthärledda stamceller i kombination med tredimensionell struktur kommer att hjälpa oss att övervinna de hinder som finns i behandlingen av hudsjukdomar och kring sårläkning och brännskador.
Vad ska du använda pengarna till?
– Vi vill bygga en portal där kunskap översätts till verkliga tillämpningar. Genom multidisciplinär forskning för vi samman akademin, industrin och hälso- och sjukvården.
– Dessutom kommer vi att undersöka möjligheten att integrera vanligt använda biomaterial för kliniska förband med vår intervention, det skulle kunna förbättra läkningsprocessen betydligt.
Vilka behov i vården möter din forskning, och vilken är nyttan för patienterna?
– Vi vill minska risken att patienter drabbas av komplikationer under läkningsprocessen. Därmed hoppas vi att behovet av långa vistelser på vårdinrättningar minskar drastiskt.
– Även kirurger och sjuksköterskor som i dag lägger mycket tid och arbete på kirurgisk terapi och hudtransplantationer kommer att dra nytta av våra resultat. Dessutom kan vårt arbete få socioekonomiska fördelar, i och med att kostnaderna för att behandla svårläkta sår förutspås minska.
Fotnot:
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten.
Fyra projekt får VFN-medel
East Sweden Medtech har utsett fyra projekt som får så kallade VFN-medel om 50 000 kronor. De fyra forskare som har utsetts är Sallam Abdallah, Srinivas Uppugunduri, Johan Kihlberg och Baris Ata Borsa.
VFN står för Verifiering för nyttiggörande och är ett program vid Linköpings universitet för aktiviteter som ska bidra till att forskningsresultat skapar nytta. East Sweden Medtech finansierar fyra av VFN-projekten och nu är det klart vilka dessa projekt blir.
Vorinostat intervention for efficient wound healing
Sallam Abdallah får medel för att, i samverkan med Brännskadecentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping, undersöka effekten av vorinostatintervention för att utvärdera läkningsprocessen av sår under fysiologiska förhållanden, i en hudsårmodell.
Introduktion av UppuCare hudkräm i vårdförlopp med strålade bröstcancerpatienter och förberedelser av jämförande studier med existerande behandlingar
Srinivas Uppugunduri får medel för att testa en ny egenframtagen hudkräm för bröstcancerpatienter för att undersöka om den kan dämpa hudirritation/inflammation efter strålning, lindra hudirritation efter tatueringar och lindra eksem eller eksemliknade utslag på grund av torr eller skadad hud.
Tightxiety in MRI
Johan Kihlberg får medel för att skapa kontakter och samarbete med MR-enheterna i Sydöstra sjukvårdsregionen för att kunna implementera ett internetbaserat KBT-verktyg för patienter som har problem med trånga utrymmen i samband med MR-undersökningar.
Business development for targeted antimicrobials
Baris Ata Borsa får medel för att undersöka vad som behövs för att kommersialisera sin läkemedelsutvecklingsplattform genom att få professionell rådgivning om affärsutveckling inom läkemedel och marknadsverifiering inom antimikrobiella terapier.